Resultat
I studien ingår 2 261 aktiebolag som arbetar med planläggning, skogsvård, avverkning och transport av skoglig råvara fram till bilväg. Den ekonomiska analysen baseras på nu aktiva företags årsredovisning under de senaste 1 till 5 åren, beroende på hur länge företagen varit aktiva.
Företagens omsättning
Branschen domineras av små företag. Drygt 60 % av de nu aktiva företagen har haft en omsättning (medeltal för de senaste 1-5 räkenskapsåren) som är mindre än 4 miljoner kr/år. Under samma tidsperiod var omsättningen för medianföretaget 2,8 miljoner kr/år.
Figur 1. Aktiva skogsentreprenadföretags omsättning per år (medeltal för de senaste 1-5 räkenskapsåren).
Etableringstidpunkt
I branschen finns många nystartade företag. Drygt 23 % av företagen är 5 år eller yngre. I företagsåldrarna 1 – 5 år och 26 - 30 år finns fler företag. Dessa etableringstoppar sammanfaller med tidpunkter för stor outsourcing av skogsvård resp. drivning.
Figur 2. Skogsentreprenadföretagens ålder.
Företagsledarnas ålder
Medelåldern bland företagsledarna i skogsentreprenadföretagen är 52 år. Drygt 28 % av företagsledarna är 60 år eller äldre. Mer än hälften av dessa personer är äldre än 65 år.
Medelåldern bland företagsledarna i nyetablerade företag är betydligt lägre än medelåldern bland företagsledarna i äldre företag. Det skiljer 16 år i medelålder mellan företagsledarna i företagen som är yngre än fem år och företagsledarna i företagen som är mer än 30 år gamla.
Figur 3. Företagsledarnas ålder.
Lönsamhet
Vinstmarginalen i branschen (medeltal för de senaste 1-5 räkenskapsåren för nu aktiva företag) är 6,3 % och medianvärdet är 5,4 %. Noterbart är att vinstmarginalen är lägst bland de allra minsta företagen (omsättning < 2 MSEK/år) och ökar med omsättningen till en viss gräns, varefter vinstmarginalen sjunker.
Figur 4. Vinstmarginal (medeltal för de senaste 1-5 räkenskapsåren) för nu aktiva skogsentreprenadföretag.
Men bilden av branschens lönsamhet är tudelad. Många företag har problem med lönsamheten medan andra har relativt god lönsamhet. Vid senaste bokslutstillfället redovisade 24 % av företagen negativ vinstmarginal och 31 % av företagen visade negativt resultat efter finansnetto. Samtidigt hade 18 % av företagen en vinstmarginal som översteg 15 %.
Figur 5. Skogsentreprenadföretagens vinstmarginal vid senaste bokslut.
Lönsamhetsjämförelse med andra branscher
Hur står sig då skogsentreprenörsföretagens siffror jämfört med andra mikroföretag i Sverige? I SCB:s sammanställning av företagens vinstmarginaler från 2014 framgår att det typiska svenska aktiebolagets vinstmarginal (medianvärdet) ligger på 7,2 % att jämföra med skogsentreprenörernas vinstmarginaler (medianvärdet) på 4,9 % vid senaste bokslutstillfället.
SCB:s data bygger på undersökningen Företagens ekonomi (FEK). I FEK ingår icke-finansiella företag som bedrivit verksamhet (varit aktivt) under referensåret. Ett företag anses som aktivt om det skattat för anställd personal, betalt mervärdeskatt eller F-skatt. Utöver dessa avgränsningar i undersökningen FEK har materialet begränsats till aktiebolag. Från materialet undantas också företag med mindre än 10 tkr i omsättning och företag som är "bortfall" (dvs. företag för vilka SCB saknar uppgifter).
Tabell 1. SCB:s statistik över svenska aktiebolags vinstmarginaler, fördelat på omsättningsnivåer.
Diskussion
Ett av projektets syften är att presentera data som underlättar skogsbrukets diskussioner om lönsamhet och utvecklingsmöjligheter i entreprenadbranschen. Därför koncentreras diskussionen nedan till några av dessa frågor.
Om hållbarhet och företagens storlek
Hållbarhet är en viktig del i det svenska skogsbrukets utförande och ställer höga krav på aktörerna i virkesförsörjningskedjan. Eftersom det operativa skogsbruket huvudsakligen utförs på entreprenad är kraven således lika stora här. Enligt omsättningskriteriet från EUs definition av företagsstorlekar* är mer än 95 % av de svenska skogsentreprenörerna mikroföretag. Majoriteten har en omsättning på mindre än 4 miljoner kr/år.
Detta väcker en intressant frågeställning beträffande förmågan att parallellt med den operativa verksamheten driva nödvändig förändringsverksamhet i det egna företaget. Det krävs troligen för att kunna delta i vidareutvecklingen av det hållbara skogsbruket, hålla hög kvalitet på levererade tjänster, vara flexibel, hålla förmåga att implementera nya tekniker och metoder, driva eller delta i för branschen nödvändig FoI etc.
Finns det i dessa sammanhang skillnader mellan små och större mikroföretag samt de små företagen inom entreprenadskogsbruket? Vilken är i så fall skogsbrukets optimala fördelning mellan mikroföretag och små företag?
Vid bearbetning av materialet väcks också en annan fråga med koppling till företagens storlek. I redovisningen av företagens ålder syns tydligt när först drivning och sedan skogsvård outsourcades till entreprenadföretag. Dessa verksamheter finns nu ofta i olika företag.
Men eftersom åtgärderna i skogen är beroende av varandra kan det vara en fördel för t.ex. ett drivningsföretag att inte bara utföra drivning, utan också svara för drivningsplanläggning och nödvändig förröjning samt hyggesrensning.
De minsta företagens andel skulle troligen minska och storskalighetsfördelar skulle kunna ge ökad effektivitet. Exempelvis kan drivningsföretag säkerställa att nödvändiga moment är gjorda när avverkningsmaskinerna anländer, kombinera drivningsplanläggningen med förröjning och hyggesrensning samt genom att bara åtgärda de arealer som är kostnadsbesparande för företagets hela åtagande.
Om utmaningar i etablerings- och tillväxtfasen
Idag finns det många nyetablerade företag inom entreprenadbranschen. Många företag leds av personer som har stor erfarenhet av att själva jobba operativt. Men steget från att vara en duktig maskinförare eller ungskogsröjare till att leda ett företag kan vara stort. Här krävs andra färdigheter än i det praktiska yrkesarbetet.
I studien syns vad som kan tolkas som tillväxtproblem. Vinstmarginalen ökar med ökad omsättning - men bara till en viss nivå, varefter vinstmarginalen sjunker. I studien uppnås denna nivå vid en omsättning på 8 - 10 miljoner kr/år. Detta verkar följa mönstret från SCB-statistiken om svenska aktiebolag. Under den studerade perioden har det å andra sidan varit fördelaktigt att använda sig av lönebaserad utdelning. Det kan påverka bilden hur ägaren disponerar löneuttag i förhållande till gällande regler för utdelning.
Studien omfattar skogsvårds-, drivnings- och planläggningsföretag och det är sannolikt att omsättningsnivån där vinstmarginalen sjunker skiljer sig mellan dessa företagstyper. Men problembilden skulle kunna vara densamma: det kan uppstå svårigheter för vissa företagsledare när de ska växla från att själva leda via direktstyrning till att leda via andra.
De här problemen under etablerings- och tillväxtfas är kända från andra branscher. Det finns därför erfarenhet om hur problemen kan åtgärdas.
Men om företagsledarna i entreprenadföretagen har intresse av att lära av dessa erfarenheter blir det en utmaning för branschen att snarast möjligt, effektivt och billigt hämta in och överföra känd kunskap. Vem eller vilka ska initiera respektive genomföra en sådan kunskapsöverföring?
Om företagsledarna
I en fortsatt utveckling av ett hållbart skogsbruk är det troligt att företagsledarna i entreprenadföretagen har en viktig roll.
Mer än var 4:e företagsledare i skogsentreprenadföretagen är 60 år eller äldre - och majoriteten är äldre än 65 år. Oavsett sammanslagningar och uppköp bör det innebära ett relativt stort behov av att rekrytera nya företagsledare inom de närmaste åren. Rekryteringen kan ske inom näringen eller från andra branscher.
Det lockar kanske inte till nyetablering i skogsentreprenadbranschen när man i den gängse bilden har svårt att attrahera unga människor och var tredje entreprenadföretag uppvisar ett negativt resultat efter finansnetto. Samtidigt uppvisar var femte företag i studien en vinstmarginal > 15 %. Det bör kunna skapa intresse hos ett antal företagare, och då främst hos dem som är mer intresserade av att driva och utveckla företag än just av skog och skogsbruk.
Om det finns ett intresse för att locka erfarna företagsledare till entreprenadskogsbruket uppstår frågan: vem eller vilka marknadsför branschen och hur sker marknadsföringen? Och hur kan branschen värna dagens skickliga företagsledare och bistå de personer som arbetar i skogsbruket och vill ta steget från anställd till företagare?
Om helhetsperspektivet
Det verkar finnas en potential för många av företagen i branschen att utvecklas, inte minst ekonomiskt. En diskussion om skogsentreprenadbranschens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter bör dock inte begränsas till entreprenadföretagens egna styrkor, svagheter, kompetenser och utvecklingspotential eftersom entreprenadskogsbrukets fortsatta utveckling även påverkas starkt av beställarna samt av funktionaliteten i gränssnittet mellan beställare och entreprenörer.
Det är därför viktigt att studera hur arbetet bör bedrivas i gränssnittet mellan beställare och entreprenörer för att optimera den vardagliga driften samt implementera teknik och metoder för fortsatt utveckling av ett hållbart skogsbruk.
Begreppsförklaringar
De fyra första begreppen återfinns i resultaträkningen som är en del av företagens årsredovisning. Det femte begreppet härrör från balansräkningen som också är en del av företagens årsredovisning. Det sjätte begreppet är ett s.k. nyckeltal som beräknas med hjälp av information från företagets årsredovisning.
Omsättning
Med omsättning avses ett företags eller en organisations totala intäkt - fakturerat, kontant och övrigt.
Nettoomsättning
Med nettoomsättning avses intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.
Rörelseresultat
Rörelseresultatet är differensen mellan rörelsens intäkter och rörelsekostnaderna.
Resultat efter finansnetto
Resultat efter finansnetto visar verksamhetens totala resultat, inklusive finansiella poster, men opåverkat av skattemässiga bokslutsdispositioner.
Balansomslutning
Balansomslutning är summan av tillgångar alternativt summan av eget kapital och skulder i ett företags balansräkning.
Vinstmarginal
Anger, i procent, företagets vinst i förhållande till nettoomsättning och beräknas: Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med nettoomsättning.
*) EU:s företagsdefinition
Mikroföretag: företag med färre än 10 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger 2 miljoner euro. Små företag: företag med färre än 50 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro.
Medelstora företag: företag med färre än 250 anställda och en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner euro.
Inom EU motsvarar små och medelstora företag 90 % av alla företag.
