https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2017/poppelsticklingars-rotbildning-paverkas-av-vattentillgangen/
Sticklingar från poppel producerar olika slags rötter beroende på hur mycket vatten som finns tillgängligt. Det visar en studie som gjorts tillsammans med SLU och amerikanska USDA Forest Service.
Artikeln är en sammanfattning av en vetenskaplig artikel publicerad i Scandinavian Journal of Forest Research.
Skogforsk har tillsammans med forskare från SLU i Alnarp och USDA Forest Service i Mississippi, USA, undersökt hur rotutvecklingen hos poppelkloner påverkas av markvattentillgången. Försöket visade att sticklingar producerade olika typer av rötter beroende på om odlingssubstratet var mättat på vatten eller fuktigt. I vattenmättad sand utvecklades rötterna från primordia, det vill säga från rotanlag på stammen. Dessa rötter var relativt jämnt fördelade över sticklingens yta. I den fuktiga sanden bildades dessutom rötter från kallusvävnad i botten av sticklingen. Detta resulterade i att merparten av rötterna återfanns i den nedre delen av sticklingen.
I fuktig sand bildades också rötter längst ned på sticklingen.
Mer om försöket
Popplar är bland de snabbast växande trädslagen i den tempererade delen av världen. Efterfrågan på förnybara energikällor har ökat snabbt och man ser även ett ökat behov av biomassa från skogen för andra ändamål. Odling av snabbväxande trädslag är ett sätt att öka produktionen av biomassa och det finns potentiellt stora arealer av både jordbruksmark och skogsmark som skulle kunna användas. Etableringsfasen, när ny skog ska anläggas, kan dock vara problematisk vid odling av poppel. Som ett exempel krävs en god vattentillgång samtidigt som stillastående vatten kan ha en negativ effekt. Vi behöver därför öka vår kunskap kring hur dessa arter fungerar för att öka överlevnad och tillväxt i planteringarna.
Med syftet att öka denna kunskap anlades ett försök under kontrollerade former i ett växthus för att studera hur rötterna hos olika poppelkloner utvecklades under de ca tre första veckorna efter det att sticklingarna hade planterats. Orotade sticklingar användes och stacks i krukor med sand som antingen var mättade med vatten hela vägen upp till krukans kant eller mättade upp till den nedre delen av sticklingen och fuktig ovanför.
Resultaten visar att sticklingarna anpassade sig till planteringsmiljön genom att utveckla olika typer av rötter, och att rötterna också fördelades olika och växte olika djupt beroende på vattentillgången. Rötternas utveckling är viktig för en snabb etablering, men kan också ha betydelse för den framtida tillväxten. Rötternas utbredning och rotdjupet påverkar plantornas och trädens vattenupptagningsförmåga och stabilitet. Om rötterna är ojämnt fördelade kan anpassningen till nya vattenförhållanden försvåras och känsligheten för stormskador öka. Studien visade också att det fanns skillnader mellan olika kloner i rotutveckling, vilket är viktigt att beakta när man väljer plantmaterial.
