Digital information om trädhöjd kan förbättra hänsynen vid förstagallringar, visar studie. Genom detaljerad kartering av tidigare lämnade hänsynsträd minskas risken att de oavsiktligt gallras bort.
Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 946-2017.
Fler användningsområden av dagens befintliga digitala information är intressant för att öka nyttan av investeringar som gjorts i dessa kartmaterial och för att skapa incitament för uppdateringar och vidare utveckling. I denna studie testades användandet av digital information för hänsynsplanering.
Det har lagts ner mycket resurser på generell hänsyn de senaste decennierna och skogsbruket bör se till att denna ”investering” i naturvården håller över tid. För att hänsynen ska optimeras och göra störst naturvårdsnytta bör den beaktas i alla skogliga åtgärder så den kan finnas kvar genom beståndets alla faser. Om en stor andel av hänsynsträden som lämnats vid slutavverkning avverkas under gallringar kommer gamla träd bli ännu ovanligare i framtida svenska skogar, vilket kan slå hårt mot många hotade arter.
Syftet med denna pilotstudie var att undersöka möjligheten att använda trädhöjdsrastret för att identifiera den tidigare lämnade hänsynen i förstagallringsbestånd, då vi antog att de äldre hänsynsträden var högre än den nya generationen träd. Mer specifikt ville vi skapa halvautomatiserade fjärranalysmodeller i ArcMap för att kartera äldre träd på trakter som är 25–30 år och står inför en förstagallring. Vi ville också jämföra den tidigare lämnade hänsynen (enligt våra modeller) och den fältplanerade hänsynen inför förstagallringen i de studerade trakterna för att se hur stor yta som sammanföll.
Karta med trädhöjdsrastret.
Denna pilotstudie visade att trädhöjdrastret har stor potential att användas i halvautomatiserade fjärranalysmodeller för att hitta utstickande högre träd i förstagallringstrakter, vilket oftast bör vara äldre träd från tidigare hänsyn. Användandet av sådana fjärranalysmodeller bör öka sannolikheten att en högre andel av de äldre hänsynsträden överlever flera omloppstider, vilket leder till en rikligare förekomst av gamla träd i den svenska produktionsskogen. Nästan hälften av den yta som bedömdes bestå av äldre träd hade inga planerade hänsynsåtgärder inför gallringen i våra studietrakter. Det bör göras en större ansats för att få en mer validerad och generell bild av hur många äldre träd från tidigare hänsyn som sparas vid gallringsåtgärder. Vi bedömer att fjärranalys-metodiken i denna studie kan vara till stor hjälp för detta ändamål.
