Gå till:

Förekomst av dubbeltopp i odlingsmaterial av gran

Hur vanligt är det med dubbeltoppar på unga granar? Finns samband med odlingsmaterialet? Det har undersökts i ett examensarbete i samarbete med Skogforsk.

Frågeställningarna ovan har undersökts i ett examensarbete på SLU. Undersökningen initierades av Skogforsk och finansierades av Södra Skog. Denna artikel är en sammanfattning av examensarbetet.

Dubbeltopp definierades som minst ett sidoskott med 25 graders vinkel eller mindre gentemot toppskottet och vars längd nådde upp till minst 75 % av toppskottets längd.

I studien, som genomfördes hösten 2016, inventerades 28 olika objekt planterade 2011 med avseende på dubbeltopp. 14 av objekten i låg sydöstra Småland, 14 i norra Skåne. Hälften av objekten i respektive område var planterade med så kallat Nordost-material (vitryskt/baltiskt), och den andra hälften med plantor från fröplantage Bredinge.

Den genomsnittliga dubbeltoppsfrekvensen var 11 % i sydöstra Småland och 14 % i norra Skåne. Inga skillnader mellan plantmaterialen kunde fastställas för sydöstra Småland. För norra Skåne hade Bredinge en högre dubbeltoppfrekvens, 17 % mot 11 %. Spridningen mellan objekt var stor och den allra högsta dubbeltoppsfrekvensen återfanns i ett Nordost-objekt i sydöstra Småland (25 %).

Prolepsis är en benämning på granens förmåga att bryta en knopp och producera ett skott samma år som knoppen bildas. Det uppträder i unga år och sker under sensommar eller tidig höst.

Förekomst av proleptiska skott har ofta framförts som en tänkbar orsak till ökad frekvens dubbeltopp. Det kunde konstateras att objekt planterade med Bredingeplantor hade mest prolepsis, i genomsnitt 30 % jämfört med 23 % för Nordost. Något samband mellan förekomst av prolepsis och förekomst av dubbeltopp kunde emellertid inte påvisas.

Ett samspel mellan geografiskt område och odlingsmaterial verkar finnas men det är oklart vad det beror på. Det hade naturligtvis varit önskvärt att båda materialen hade planterats på samma objekt men detta sker inte i praktiken. De två olika materialen överlappade dåligt både i sydöstra Småland och i norra Skåne (Figur 1). Till exempel skulle skillnaden mellan Bredinge och Nordost i norra Skåne kunna bero på att materialen planterats på olika boniteter eller att någon annan miljöfaktor som hänger samman med lokalen har påverkat.

Betydelsen av skillnaden i dubbeltoppsfrekvens i norra Skåne är svår att fastställa. Alla dubbeltoppar utvecklas inte till virkesfel och antalet träd med defekter i slutavverkningsbeståndet kommer att minska efter gallring.

Figur 1. Objektens geografiska läge. Storleken på varje cirkel anger den procentuella andelen dubbeltopp. Rött = Bredinge, Blått = Nordost.

Nr 43-2017    Publicerad 2017-05-17 11:46
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Markus Gusthalin

SLU

Karl-Anders

Högberg

Tidigare anställd
 070 - 371 59 85
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.