https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2017/entreprenorer-upplever-brister-i-traktdirektiven/
Informationskvaliteten i delar av traktdirektiven är ofta bristfällig. Det försämrar lönsamheten för entreprenören och skogsbruket som helhet.
Att informationen i traktdirektiven är korrekt, fullständig och begriplig är avgörande för att drivningsentreprenören effektivt ska kunna planera och utföra det beställda jobbet. En intervjustudie med 100 slumpmässigt utvalda entreprenadföretag, varav 82 deltog, visar att så inte alltid är fallet. Delar av informationen är ganska ofta fel och det förekommer också att traktdirektiven inte är kompletta.
Avläggets placering och storlek
De mest frekventa kvalitetsbristerna avser avlägget. Avlägget bör placeras så att skotarens körsträcka inte blir onödigt lång och ska vara så stort att varje uttaget sortiment kan vältläggas separat. Här är överensstämmelsen med verkligheten ofta dålig. Felplacerade och för snålt dimensionerade avlägg skapar irritation och extra arbete för entreprenören. En bättre planering skulle sannolikt ge betydande effektivitetsvinster och sänkta kostnader.
Förröjning – en vanlig källa till missnöje
En ganska vanlig brist i traktdirektiven gäller förröjning. Genom att bättre specificera uppgifterna om förröjning skulle entreprenören lättare kunna avgöra hur stor arbetsinsats som krävs för att göra objektet klart för avverkning. Denna arbetsinsats behöver beaktas då man resonerar kring ersättningen för trakten.
Framförhållningen har blivit bättre
Tidigare har kritik riktats mot sent utdelade traktdirektiv. Idag är det vanligt att direktivet utdelas två veckor innan ett nytt objekt ska påbörjas, vilket entreprenörerna bedömer vara i tillräckligt god tid. Men fortfarande händer att man bara får någon dags förvarning, vilket kan orsaka betydande extra kostnader för entreprenadföretaget på grund av omotiverade ledtider.
