Begränsat vägnät för 74 ton riskerar öka utsläppen

Artikeln är en sammanfattning av ett examensarbete vid SLU i samarbete med Skogforsk.

En fallstudie på VSV Frakt visar att med ett alltför begränsat BK4-vägnät riskerar de ekonomiska och miljömässiga nyttorna att gå förlorade sett utifrån hela transportsystemet. De nya 74-tonsfordonen som nyttjar BK4-vägnätet riskerar att begränsa 64-tonsfordonens ruttmöjligheter vilket leder till ökade kostnader och utsläpp för den gamla 64-tonsflottan.

En förutsättning för handelns och industrins utveckling är välutvecklade och kostnadseffektiva transporter. Detta är även viktigt för att uppnå de uppsatta klimatmålen i Sverige. Införandet av lastbilar med högre bruttovikt, så kallade High Capacity Transport (HCT-fordon), skulle kunna vara ett steg att uppnå dessa mål. De största begränsande faktorerna för HCT-fordon är enligt Trafikverket broar och vägar med bristande konstruktion som inte klarar av den bruttoviktshöjning som dessa fordon leder till. På grund av infrastrukturens begränsningar införs nu en ny bruttoviktklass (BK4) som tillåter en maximal bruttovikt på 74 ton. BK4-vägnätet kommer att vara begränsat till de vägar och broar som klarar belastningen av tyngre fordon.

På det begränsade BK4-vägnät som presenterades i Trafikverkets senaste utredning riskerar 74-tonsfordonens ruttmöjligheter att försvinna. Därför har ett examensarbete utförts på Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med VSV Frakt och Skogforsk där syftet var att analysera 1) hur en tvådelad fordonsflotta med 74-tonsfordon och konventionella rundvirkeslastbilar (64 ton) med olika tillgängligheter på vägnätet påverkar varandras ruttmöjligheter, samt 2) hur ett begränsat BK4-vägnät påverkar transportsystemet med avseende på ekonomi och miljöbelastning.

Analysen gjordes med hjälp av data från en fallstudie av transporter med 24 lastbilar under en sammanhållen tvåveckorsperiod. Data erhölls från VSV Frakt och tyngdpunkten för studieområdet var Värmlands län. Dessa transporter optimerades med Skogforsks verktyg RuttOpt, där scenarier med olika andelar 74-tonsfordon testades på tre olika BK4-vägnät. Som referens optimerades fordonsflottor innehållandes enbart 64- respektive 74-tonsfordon.

De tre olika BK4-vägnäten var dels Trafikverkets redovisade BK4-vägnät från underlagsrapporten som presenterades i november 2016 och två egna förslag på utökade BK4-vägnät. Det första utökade BK4-vägnätet (A) togs fram genom att analysera utförda rundvirkestransporter mot de större industriklustren.  Där har ett sammanhållet BK4-vägnät valts ut på de vägar som var högst trafikerade. Det andra utökade BK4-vägnätet (B) togs fram genom att selektera ut alla större vägar i området, d.v.s. vägar med ett vägnummer lägre än 500.

Studien visar att lastkörningsgraden sjönk med cirka 2 % för hela transportsystemet när 12,5 % av fordonsflottan byttes ut till 74-tonsfordonen på Trafikverkets BK4-vägnät (scenario 3). Den sänkta lastkörningsgraden resulterade i 1 % högre kostnader och 4,8 % högre koldioxidutsläpp jämfört med referensscenariot (scenario 1) där alla fordon var 64-tonsfordon som trafikerade hela BK1-vägnätet. I scenarierna med utökade BK4-vägnät (scenario 4, 6, 7) var lastkörningsgraden oförändrad för alla scenarier utom 5 med 25 % 74-tonsfordon, då sjönk lastkörningsgraden med en procent. För scenarierna med utökade BK4-vägnät sänktes transportkostnaden med upp till 1% och CO2-förändringen varierade runt 0 %. Dock visar studien att om andelen 74-tonsfordon är för hög i relation till BK4-vägnätets utbredning, kan även det ge högre kostnader och ökade koldioxidutsläpp på de utökade vägnäten (tabell 1). I ett teoretiskt scenario där alla fordon byts ut till 74-tonsfordon (scenario 2) minskar koldioxidutsläppen med 3 % och kostnaden med 4 % under de förutsättningar som använts i denna studie.

Tabell 1. Nyckeltal från scenarioanalysen, sammanslaget för båda veckorna. Kolumnen andel 74-tonsfordon anger hur stor del av den tillgängliga transportkapaciteten som var 74-tonsfordon. Lastkörningsgrad anger hur stor andel av körsträckan som kördes med last. I kolumnen CO₂-förädring anges den relativa skillnaden i koldioxidutsläpp per transporterat ton. I kolumnen Kostnadsförändring anges den relativa kostnadsförändringen per transporterat ton. 

Slutsatsen från studien är att ett alltför begränsat BK4-vägnät ger en tappad potential i minskade utsläpp och att det är viktigt att andelen 74-tonsfordon är väl avvägt med det gällande BK4-vägnätet för att inte ge motsatt effekt. Dessutom fanns en antydan att det är mer effektivt att ha längre sammanhållna vägar än att använda BK4-vägnät som baseras på industrikluster när rundvirke ska transporteras.

I studien har det reducerade koldioxidutsläppet med 74-tonsfordon (-3% förfört med 64-tonsfordon) beräknats utifrån en bränsleförbrukningsstudie gjord på kranbilar i ett annat område än det som används i denna studie varvid skillnader kan förekomma. Utökade analyser som beaktar andra regioner och förhållanden är nödvändiga för att kunna ge beslutstöd i hur fordonsflottan ska dimensioneras för åkerier, åkeriföreningar och skogsbolag.

Efter att examensarbetet genomförts har Riksdagen röstat igenom att en BK4-klass ska införas (läs mer här). Därmed har Trafikverket mandat att införa BK4 på de vägnät där infrastrukturen tillåter den ökade bruttovikten. Dessa nya förutsättningar möjliggör ett större BK4-vägnät än det som Trafikverket presenterade i sin rapport och som legat till grund för denna studie

Läs examensarbetet i sin helhet på länken nedan.