Gå till:

Effekter av gallringsformer på virkesproduktion och ekonomi

Vy över låggallringsytan med 32-meters stickvägsavstånd i Block 2.
Foto: Michael Krook, Skogforsk
Låggallring är den mest lönsamma gallringsformen, enligt resultaten från ett 20-årigt försök där fyra metoder jämförts. Kvalitetsgallring kom på andra plats följt av ogallrat och sist höggallring.

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 900-2016.

I denna rapport redovisas resultaten efter en 20-årig försöksperiod i tallförsöket Kolfallet. Syftet var att studera hur virkesproduktion och ekonomi påverkas på lång sikt av olika gallringsformer och stickvägsavstånd. Huvud­behandlingarna var låg-, kvalitets- respektive höggallring samt ogallrade referens­ytor. Stickvägsavstånd med 18 respektive 32 meter (med motormanuell mellazonsfällning) tillämpades. Gallring med engreppsskördare utfördes vid anläggningen 1994 och vid en andra gallring 2004. Vid båda till­fällena var gallrings­styrkan 30 procent på grundytan. Den första kvalitets­gallringen ut­fördes som likformig gallring och den andra kvalitets­gallringen utfördes som låggallring.

För gallring erhölls den högsta brutto- och nettovolymtillväxten på de låg­gallrade ytorna och den lägsta på de höggallrade ytorna. Nettotillväxten var 16 procent lägre (signifikant) på höggallringsytorna än på låggallringsytorna. Bruttotillväxten var 15 procent högre (signifikant) på de ogall­rade ytorna än på de låggallrade ytorna. På grund av hög själv­gallring var netto­tillväxten på de ogallrade ytorna endast 2 procent högre än på de låg­gallrade ytorna. Diameter­ökningen för de 100-500 grövsta träden per hektar, var högst på de låggallrade ytorna och lägst på de höggallrade ytorna. På låg- och kvalitets­gallrings­ytorna var det i genomsnitt 60 stammar per hektar färre på ytorna med 32 meters vägavstånd än på 18 meters vägavstånd. På dessa ytor var medel­diametern i genomsnitt 1,1 centi­meter högre på ytorna med det långa stick­vägsavståndet.

Rotvärdet för kvarstående bestånd var högst för ogallrat på grund av det be­tydligt högre virkesförrådet. Rotvärdet per hektar var 23 000 kronor högre på de låggallrade ytorna än på de höggallrade ytorna. Med det aktuella nuvärdet (rotvärdet plus prolongerade gallringsnetton) samt med netto­­volymtillväxten och rotvärdet per kubikmeter vid revisionen som under­lag, kunde slutsatsen dras att rangordningen av lönsamheten för behand­lingarna med stor säkerhet är enligt följande:

  1. Låggallring
  2. Kvalitetsgallring (likformig gallring plus låggallring)
  3. Ogallrat
  4. Höggallring

För låg- och kvalitetsgallringsytorna hade stora stickvägsavståndet en posi­tiv påverkan på ekonomin. I genomsnitt för dessa ytor var nuvärdet per hektar 8 300 kronor högre på ytorna med 32 meters väg­av­stånd. Den slut­sats man kan dra för Kolfallets del, är att det var lönsamt att låg­gallra med det stora stickvägsavståndet, trots den högre kostnaden med mellanzonsfällning.    

 Läs rapporten i sin helhet nedan (pdf).

 

Nr 64-2016    Publicerad 2016-06-30 10:56
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Folke

Pettersson

Tidigare anställd
 070 - 213 85 61
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.