https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2015/stamtathet-godsling-virkesproduktion-och-ekonomi--resultat-fran-tre-rojnings--och-ett-gallringsforbandsforsok-med-tall/
I denna rapport redovisas effekter av olika röjnings- och gallringsförband, med och utan kvävegödsling på skogsproduktionen och på ekonomin i tallskog.
Materialet omfattar tre röjnings- och ett gallringsförbandsförsök. Baserat på de kvarvarande trädens diameter och höjd vid den senaste revisionen, gjordes framskrivningar av volymtillväxten till en tänkt slutavverkningstidpunkt. Två av försöken var ”färdiggallrade” vid revisionstillfället. Nästa planerade åtgärd var slutavverkning och därmed kunde den framtida produktionen beräknas genom framskrivning av alla kvarvarande träd. För de två övriga försöken simulerades även framtida gallringsingrepp med hjälp av gallringsmallar.
För 2 000 stammar per hektar och högre efter röjning, var volymproduktionen 6–7 procent högre jämfört med 1 500 stammar per hektar och 13–34 procent högre jämfört med 1 000 stammar per hektar vid den senaste revisionen. Beräkningarna visade på små tillväxtskillnader under den senare delen av omloppstiden oavsett röjningsförband. Skillnaden i totalproduktion blev därför ganska liten i relativa tal mellan 1 000 stammar per hektar och de tätare stamantalen. Det var bara för det lägsta stamantalet, 500 stammar per hektar, som det beräknades bli en större förlust i volymproduktion, motsvarande 30–35 procent. Efter såväl röjning, gallring som gödsling erhölls en god tillväxtreaktion på de enskilda träden i alla diameterklasser.
Den ekonomiska analysen av beräknad totalproduktion visade på högst nuvärde för röjning till 750–1 000 producerande stammar per hektar. Beroende på bedömningar av effekter och nivåer av att ta till en ”säkerhetsmarginal” mot skador och avgångar bör 1 400–1 500 stammar per hektar vara ett lämpligt antal för virkesproduktion efter slutröjning av naturliga tallföryngringar eller tallsådder vid 4,0 – 4,5 meters medelhöjd. I tallplanteringar med björkuppslag bör ofta lövröjning utföras innan träden nått ”älgsäker” höjd, vilket motiverar att man spar alla tallar. I skötselmodeller med gödsling bör åtgärden utföras under den senare delen av omloppstiden. Vid gödsling av yngre tallskog måste de nedlagda gödslingskostnaderna förräntas under lång tid innan hela den ökade produktionen kan skördas. Exemplen i denna studie med tidiga gödslingar visade på negativa nuvärden för åtgärden.
Dessa försöksresultat visar liksom tidigare forskningsresultat att röjning ger bestånd med grövre träd, och att om den utförs selektivt också ger en högre andel oskadade träd med bättre virkeskvalitet. Väl utförd röjning ger därmed möjligheter att förbättra produktionsekonomin genom färre gallringsingrepp och kortare omloppstider. Utöver de redovisade resultaten visar andra studier att väl utförd röjning även ger högre andel vitala träd och därmed större motståndskraft mot snö-, vind-, insekts- och svampskador.
Läs rapporten i sin helhet nedan.
