Gå till:

Så funkar nya Plantval

Foto: Skogforsk/Erik Viklund
Plantval är ett webbaserat beslutsstöd för val av rätt skogsodlingsmaterial. Här är en sammanfattning av hur verktyget fungerar efter uppdatering och klimatanpassning och hur resultaten ska tolkas.

Plantval är ett webbaserat beslutsstöd för att välja skogsodlingsmaterial som är välanpassat, växer bra, har god kvalitet och fungerar i ett framtida klimat. Nyligen gjordes en översyn och uppdatering av verktyget baserat på nya rön och forskningsresultat. Samtidigt dokumenterades hur verktyget är uppbyggt, fungerar och hur resultaten från det ska tolkas.

Gran och tall

För gran och tall har förflyttningsfunktioner utvecklats baserat på flera decenniers forskning och ett stort antal fältförsök. Förflyttningsfunktionerna visar hur plantor från ett visst ursprung beter sig när det förflyttas till ett nytt geografiskt läge med annorlunda temperatur- och ljusklimat. Ursprunget för plantor från naturliga bestånd definieras genom beståndets latitud medan det för plantor från fröplantager beräknas som ett så kallat standardiserat latitudursprung, som är en sammanvägning av de i fröplantagen ingående sorternas ursprung och plantagens belägenhet, eftersom plantageskörden påverkas av inkorsning från omgivningen.

För varje valfri odlingslokal beräknas ett produktionsindex för alternativa odlingsmaterial, baserat på förflyttningsfunktionerna och förekommande genetiska vinster i tillväxt och överlevnad. Produktionsindexet prognosticerar arealproduktion över en omloppstid relativt lokalt, oförädlat beståndsmaterial uttryckt i procent. T.ex. betyder indexet 120 en förväntad ökning av arealproduktion med 20 % jämfört med lokalt beståndsmaterial.

Tall

Indexet beräknas som en sammanvägning av tillväxt och överlevnad där vi sedan några år tillbaka använt en ny och klimatanpassad modell. Tidigare beräknades indexet som en ren produkt av överlevnad och tillväxt där båda beräknats i ett temperaturklimat beräknat på åren 1960-1976. Nu använder vi en luckighetsfaktor som tar hänsyn till att arealproduktionen inte minskar direkt proportionellt mot minskad överlevnad eftersom angränsande träd till en uppkommen lucka kan utnyttja den minskade konkurrensen. Dessutom har vi skrivit fram dagens klimat till 2010 års nivå (detta har gjorts för alla trädslag) och när vi beräknar indexet utgår vi från plantornas överlevnad i dagens klimat och tillväxt i morgondagens.

Med det senare menar vi att träden ska optimera sin tillväxt mitt i sin omloppstid och som schablon har vi satt en omloppstid till 80 år och därmed representeras tillväxten av 2050-års klimat. Det här har fått som konsekvens att odlingsmaterial idag kan användas på lokaler som är något kärvare än vad som rekommenderades innan uppdateringen.

Förutom indexet visas också förväntad överlevnad och höjdtillväxt (det senare endast i avancerat läge i verktyget). Det här ger användaren en möjlighet att på ett mer detaljerat sätt värdera olika skogsodlingsmaterials lämplighet relativt varandra. Ett visst indexvärde kan t.ex. uppkomma genom en kombination av lite sämre överlevnad men hög tillväxt, eller genom en hög överlevnad men lite lägre tillväxt. Den här informationen kan därför hjälpa till att ytterligare värdera vilket skogsodlingsmaterial som passar bäst i det enskilda fallet. För en enskild skogsägare med ett mindre innehav kan svaret vara annorlunda än för en större skogsägare som kan sprida sina risker/investeringar över både tid och rum.

Gran

För gran anges ett produktionsindex med samma innebörd som för tall men där indexet enbart beräknats på tillväxt. För gran antas nämligen att skillnader i överlevnad, utöver det som framkommer av tillväxtfunktionerna, i första hand beror av lokala skillnader i klimat- och markförhållanden snarare än materialets ursprung. På samma sätt som för tall har även här förflyttningsfunktioner utvecklats och använts för att beräkna indexvärden tillsammans med genetiska vinster. För södra Sverige finns också plantager och bestånd med ursprung från andra länder för vilka det inte finns några tillgängliga förflyttningsfunktioner. Därför består merparten av södra Sverige av fördefinierade plantagezoner utan förflyttningsfunktioner. Däremot är det viktigt att särskilja odlingsmaterial som startar sin tillväxt sent med de som startar tidigare eftersom skador av sena vårfroster kan förekomma på frostlänta lokaler om man inte använder material med lämplig anpassning.

I dagsläget finns inget stöd för att beräkna frostläntheten på en lokal i Plantval men verktyget Frostrisk kan ge underlag för detta.

Kartor – gran och tall

För varje plantage visas också en karta med ett centralt användningsområde (mörkgrönt) och ett mer perifert (ljusgrönt). Kartorna är dock approximativa och man bör alltid i första hand utgå från det beräknade produktionsindexet vid val av skogsodlingsmaterial.

Vårtbjörk

Rekommendationer ges i prioriteringsordning där plantagefrö generellt är att föredra före beståndsfrö av olika slag. För särskilt kärva lokaler anses användningsområdena vara så osäkra att inga rekommendationer ges.

Contortatall

Generellt prioriteras plantagefrö före (kanadensiskt) beståndsfrö. Rekommendationerna för plantager ges i prioriteringsordning där en vinstprocent (i förhållande till beståndsmaterial) anges då det beräkningsmässigt är möjligt. 

Nr 34-2015    Publicerad 2015-03-16 08:40
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Bengt

Andersson Gull

Tidigare anställd
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.