Gå till:

Konsekvensanalyser av skogsbrukssystem

Foto: Erik Viklund/Skogforsk
I denna rapport redovisas resultaten från en analys av skötselsystem med täta ungskogar av tall. Studien är den första konsekvensanalysen av skogsbrukssystem, KOSS, som gjorts vid Skogforsk.

Rekommendationer för stamantal i ungskogar efter slutröjning varierar mellan 1 400 och 2 700 stammar per hektar beroende på ståndort, trädslag och rådgivare. Antalen är framför allt en avvägning mellan att snabbt få igång virkesproduktion genom tillräckligt tät ungskog och att inte få för höga drivningskostnader i förstagallring till följd av låg medelstamvolym.

Förutsättningarna för ett acceptabelt ekonomiskt resultat i förstagallring har förändrats under senare år, framför allt i två avseenden. Teknisk och metodmässig utveckling, där introduktionen av flerträdshanterande skördaraggregat spelat en stor roll, har minskat drivningskostnaden vid uttag av klena träd i gallring. Samtidigt har marknaden för skogsbränsle medfört att det finns avsättning för en större del av biomassan från de klena träden än vid en ren massavedsgallring. Stora arealer ungskog som ej röjts eller röjts svagt, med hög stamtäthet som följd, har närmat sig gallringsbar ålder. Så kallade bränslegallringar i eftersatta bestånd har blivit en vanlig åtgärd för att rädda situationen och de kan ibland ge ett positivt netto.

Sammantaget har dessa förändringar väckt idéer om att förändra skötseln av unga skogar så att man kan utnyttja den högre biomassaproduktionen vid ett tätare ungskogsförband. Denna merproduktion tas då ut som skogsbränsle i en tidig bränslegallring och efter denna fortsätter man med ett konventionellt gallringsprogram fram till ett normalt slutavverkningsbestånd.

Syftet med denna studie var att genom beståndssimuleringar, kalkyler och litteraturstudier analysera konsekvenser av olika skötselsystem baserade på täta förband i tallbestånd efter slutröjning och jämföra dessa med konventionella förband. Analysen inkluderade konsekvenser på virkesproduktionen och det ekonomiska resultatet men också på övriga ekosystemtjänster och varor som skogen levererar.

Baserat på ovanstående valde vi att analysera tallbestånd där täta förband kan skapas genom röjning av lyckade sådder eller självföryngringar. Som det täta alternativet valdes 4 000 stammar per ha efter slutröjning, vilket kan förväntas resultera i en täthet av 3 500–4 000 stammar per hektar vid tidpunkten för bränslegallringen. Tidpunkten för när bränslegallringen utförs påverkar både det ekonomiska resultatet för bränslegallringen och det efterföljande gallringsprogrammet. 

Vi simulerade beståndsutvecklingar på tre olika ståndortsindex och fyra olika skötselscenarier. I jämförelsescenariot röjdes bestånden till standardförband 1 600– 2 200 stammar per hektar beroende på ståndortsindex. De tre scenarierna med tätt förband röjdes till 4 000 stammar per ha och bränslegallrades vid varierande tidpunkter. Ett scenario med plantering och röjning till standardförband simulerades också. Intäkter från skogsbränsle, massaved och sågtimmer beräknades genom apteringssimulering kontrollerad av en aktuell prislista. Kostnad för drivning och skogsvård beräknades med data och kostnadsfunktioner från operativt skogsbruk. Beräkningar av markvärden och känslighetsanalyser av dessa gjordes för alla scenarier. Av den totalt producerade biomassan var andelen som togs ut som biobränsle 30–50 procent högre i skötselscenarierna med täta ungskogar jämfört med scenariot med konventionella förband. Däremot hämmade de täta förbanden diameterutvecklingen och reducerade volymen och värdet av rundvirkessortiment i kommande gallringar och slutavverkningar. De tätare förbanden kan däremot förväntas ge något bättre kvalitetsegenskaper hos virket, som t.ex. lägre kvistdiametrar och högre veddensitet. Den reducerade grundytan efter klenträdsgallringen minskade den framtida volymtillväxten. De konventionella förbanden hade genomgående de högsta markvärdena.

Känslighetsanalyser visar att det stamtäta scenariot där klenträdsgallringen skjuts fram till samma tidpunkt som en konventionell förstagallring har viss potential att utvecklas till ett ekonomiskt godtagbart alternativ. För att detta skall ske måste dock flera faktorer samverka. Viktigast av dessa faktorer var att drivningskostnaden för småträd kan sänkas. Ett högre energipris, kort transportavstånd, minskat röjningsbehov och hög kalkylränta skulle också öka lönsamheten för det stamtäta alternativet.

Jämförelser mellan de simulerade bestånden och provytematerial från Riksskogstaxeringen, där avverkning simulerats på provytor med slutavverkningsmogen skog, visade generellt högre årlig produktion för våra simulerade bestånd jämfört med verkliga från riksskogstaxeringen med jämförbara ståndortsindex. Luckighet och olikåldrighet i de normala skogstillstånden bedöms vara de främsta orsakerna till skillnaderna. En tolkning av detta kan vara att de verkliga skogstillstånden ofta når en lägre nivå än de simulerade. Slutsatserna om de relativa skillnaderna mellan våra olika simulerade scenarier bedöms däremot inte påverkas av detta.

Täta ungskogar leder till långa slanka stammar som efter gallring är mer känsliga för snö- och vindskador. Ju senare man gör bränslegallringen desto större risk för sådana skador. Den något lägre totala biomassaproduktionen i skötselscenarier med täta ungskogar gör att dessa system även binder in och lagrar mindre mängder kol än de konventionella förbanden, såväl i träd som i mark. Skillnaden är dock marginell.

Systemen med täta ungskogar och en bränslegallring är mer arbetsintensiva och ger något fler arbetstillfällen. Framför allt fler arbetstillfällen för maskinförare men färre manuella dagsverken än jämförelsescenarierna, som baseras på plantering medan de täta scenarierna baseras på sådd som kräver mindre manuell insats. Den ökade maskininsatsen i systemen med bränslegallring leder också till något högre emissioner av växthusgaser än jämförelsescenarierna. Skillnaderna har dock ringa betydelse, särskilt i jämförelse med de positiva effekterna av ett ökat uttag av förnybart bränsle.

Tätare förband leder till en mer sluten ungskog som gör att bärriset återhämtar sig snabbare efter hyggesfasen. Det kan eventuellt också leda till ökad bärproduktion över hela omloppstiden. Framför allt gäller det blåbär i södra Sverige. Tätare ungskogar innebär också mer fotosyntes som leder till högre biomassa av mykorrhizabildande marksvampar. Artantalet i de täta skogarna kommer antagligen att generellt minska p.g.a. att de täta bestånden blir mer homogena med avseende på bl.a. ljus. Om de täta ungskogarna däremot innehåller högre lövandel än de glesare ungskogarna har detta en gynnsam inverkan på bl.a. fåglar.

Ungskogsfasen är den del av omloppstiden som uppskattas minst av människor när de väljer skog för sin rekreation. Stamantalet i ungskogen kan därför antas ha liten betydelse för upplevelse och rekreationsvärden.

Ett högre antal tallstammar kan förväntas ge en lägre andel stammar som skadas av älg vid i övrig oförändrat betestryck. Den tidigare återetableringen av bärris efter hyggesfasen i tätare bestånd kan påverka fodertillgången för älg och andra viltarter positivt. Framför allt blåbärsris är en viktig foderresurs för hjortdjur. Marklavar som betas av ren gynnas av glesa skogar och tätare förband skulle därför sannolikt missgynna renskötseln. Tätare förband gör det dessutom svårare att finna och förflytta renar.

Sammanfattningsvis pekar vår analys på att de system med täta ungskogar vi analyserat, jämfört med system med konventionella förband, ger:

  •  
Lägre total biomassaproduktion.
  •  
Lägre produktion av rundvirkessortiment.
  •  
Lägre medeldiameter på rundvirket.
  •  
Lägre markvärden.
  •  
Något finare medelkvist.
  •  
Något högre veddensitet.
  •  
Ökad risk för snö och stormskador.
  •  

Högre produktion av bränslesortiment.

  •  

Något fler arbetstillfällen.

  •  

Varierande men små effekter på biologisk mångfald.

  •  

Marginellt lägre kolförråd i träd och mark.

  •  

Högre emissioner men ringa betydelse.

  •  

Lägre andel älgskadade stammar.

  •  

Mer bärris och eventuellt också bärproduktion i södra Sverige.

  •  

Försämring för renskötseln.

  •  
Små effekter på rekreationsvärdet.
Nr 122-2015    Publicerad 2015-09-28 07:00
Skogsskötsel
Gallring
Gödsling
Röjning
Hänsyn
Virkes & bränsleegenskaper
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.