Gå till:

Inversmarkberedning - ett bra alternativ till harv

Foto: Lars-Göran Sundblad
Inversmarkberedning ger fler bra planteringspunkter än harvning trots mindre markpåverkan. Det visar en förstudie i Västerbotten, där Skogforsk jämfört inversmarkberedaren "Kovesen" med en harv.

Resultaten från förstudien visade att de två metoderna skapade ungefär lika många planteringspunkter, men att inversmetoden skapade en större andel punkter med bra kvalitet. Den horisontella markpåverkan vid inversmarkberedning var mindre än hos harven, medan inversaggregatet gjorde ett djupare ingrepp. Men detta ingrepp var mycket smalt och kommer sannolikt lätt att erodera igen, vilket gör att inversmarkberedningen troligen inte syns lika länge i terrängen.

Harven skapade högre tiltor än inversen, eftersom det uppharvade materialet inte trycktes ihop eller tillbaka ned i harvspåret.

Sammantaget skapade invers bättre planteringspunkter - trots mindre markpåverkan.

Läs fördjupning

Bakgrund

Under hösten 2014 jämförde Skogforsk markberedningsresultatet mellan två metoder: konventionell harvning respektive dragen, kontinuerligt framryckande invers. För det senare användes den testrigg med smeknamnet ”Kovesen” som utvecklats av Skogforsk.

Denna markberedningsmetod bygger på att midjemonterade odrivna, otandade plogtallrikar gör smala djupa snitt i marken. Resultatet blir en smal, förhållandevis djup fåra och bredvid denna en uppochnedvänd toppig tilta med mycket mineraljord på ytan. När tiltan körs över av skotarens bakre boggie uppstår en ”jordskredseffekt” så att tiltan trycks tillbaka ned i fåran, fortfarande uppochnedvänd.

Om försöket

Försöket anlades på svårmarkberedd mark, bestående av torv på sten och varierande tillgång på mineraljord under detta.

Direkt efter markberedningen utvärderades resultatet ur två aspekter; antalet och kvaliteten på planteringspunkterna samt markberedningens miljöpåverkan.

Försöket var en förstudie inför ett mer omfattande försök som kommer att genomföras under 2015.

 

Försökets inversmarkberedning Försökets harvspår

 

Bra eller "sisådär"

Kvaliteten på planteringspunkterna klassificerades för enkelhetens skull som ”bra” och ”sisådär”. ”Bra” definierades som invers samt omvänd torva med mineraljord på ytan. ”Sisådär” definierades som övriga möjliga planteringspunkter; frilagd mineraljord och störd humus.

Miljöpåverkan bedömdes i horisontell och vertikal ledd. Horisontell markpåverkan definierades som bredden på markstörningen mätt från ingreppets mittpunkt vid planteringspunkterna. Vertikal påverkan mättes i förhållande till marknivån. Dels uppmättes maximalt djup på ingreppet vid planteringspunkterna, dels maximal höjd av uppgrävt material (tiltan) vilket ger ett mått på topografisk påverkan.

Resultat

Resultaten visade att de två metoderna skapade ungefär lika många planteringspunkter, men att inversmetoden skapade en större andel punkter med bra kvalitet. Den horisontella markpåverkan vid inversmarkberedning var mindre än hos harv medan invers gjorde ett djupare ingrepp än harv. Ingreppet var dock mycket smalt och eroderar lätt igen.

Harven skapade högre tiltor än invers då det uppharvade materialet inte trycktes ihop eller tillbaka i harvspåret.

Sammantaget skapade invers bättre planteringspunkter trots mindre markpåverkan.

 

Figur 1. Planteringspunkter/ha - antal & kvalitet

  

Figur 2. Horisontell markpåverkan i dm, 90 grader från spårcentrum

 

  

 

 

 

Figur 3. Vertikal markpåverkan

Diskussion

Under utvecklingsarbetet av den nya inversmetoden och i jakten på tekniska lösningar har bättre lönsamhet och ökad skonsamhet varit nyckelbegreppen.

Under säsongerna 2013 och 2014 testades den nya metodiken och det tekniska konceptet på flera typer av marker. Så här långt visar försöken att metoden ger goda resultat på alla marker där harvning eller högläggning används idag. Utvecklingsarbetet fortsätter under 2015.

De goda biologiska förutsättningarna som inversmarkberedning skapar ger tidig och hög tillväxt samt god överlevnad.  Det ger i sin tur potentialen att minska föryngringskostnaderna, eftersom färre plantor behöver planteras. Metoden ger också enklare plantering då planteringspunkterna framstår som mera självklara för plantören och eftersom det är lätt att gå där markberedningen utförts.

I framtiden kan man sannolikt även förvänta sig lägre röjningskostnader, eftersom det skonsammare ingreppet ger mindre areal störd yta där insåning kan komma att ske. Det bör i förlängningen resultera i färre röjstammar.

Nr 88-2015    Publicerad 2015-07-01 07:00
Skogsskötsel
Markberedning
Föryngring
1 Kommentarer
Författare
Kommentarer (1)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.
Claes Eriksson, Skogsägare  6 år sedan
Jag använder Midiflex på mina marker, bättre markberedning finns ej,