Visst går det att bedriva skogsbruk utan stora kalhyggen. Det är troligen bättre för friluftslivet och den biologiska mångfalden. Men det kostar – både i kronor och kubikmeter.
Många pratar om hyggesfritt skogsbruk i dag. I den allmänna debatten finns det förhoppningar om ett både trevligare och lönsammare skogsbruk. Men det finns väldigt lite kunskap och väldigt många frågor. Därför har forskarna inom ramen för Future Forest studerat beståndsutveckling, virkesproduktion och ekonomi i från fyra verkliga bestånd, två med gran och två med tall.
Studierna visade att prestationen per träd var jämförbar med en vanlig gallring. Det är kanske inte så förvånande då det är samma grundläggande svårighet jämfört med slutavverkning: man måste hela tiden ta hänsyn till träd som ska stå. Per kubikmeter var det däremot billigare att blädningshugga, eftersom medelstammen är grövre än vid en normal gallring.
Med 2,5 procents kalkylränta gav kalhyggesbruket högst nuvärde i alla fyra bestånden. Störst var skillnaden i förhållande till blädningsskogen i Jämtland, där blev nuvärdet nästan bara hälften av det man fick med en kalavverkning. Luckhuggning var inte heller någon ekonomisk succé. Här fick man ut ungefär 75 procent av nuvärdet jämfört med en kalhuggning. För omställning av granskog och högskärm i tall var förlusten gentemot kalavverkning mera måttlig, ungefär 10 till 15 procent.
Logiken är egentligen ganska enkel. Nuvärdet gynnas av tidiga intäkter. Tar man ut stora volymer i dag blir det höga nuvärden. Vid blädning står det alltid kvar stora volymer ute i skogen och det sänker nuvärdet.
Ser man på den långsiktiga volymproduktionen var de två hyggesfria gransystemen ungefär lika dåliga. Det handlade nästan om en halvering jämfört med kalhyggesbruk. Intuitivt tror nog många att en skötsel utan kalhyggen skulle ge en högre skogsproduktion – under hygges- och ungskogsfasen växer det ju nästan inga kubikmetrar alls. Men då glömmer man den nästan explosionsartade tillväxten de därefter följande 20-30 åren. Den kompenserar med råge för de första lågproducerande åren i ett kalhyggesbruk.
De båda hyggesfria alternativen för tall låg närmare kalhyggesbruk, men det blev ändå produktionsminskningar på 10-20 procent.
Forskarna framhåller att det finns ett antal frågetecken i kalkylerna. Det kanske största är risken för stormskador. Omställningsskogen med gran är mycket stormkänslig de första åren efter de hårda gallringarna. Samma gäller för en nyligen lämnad högskärm och ett luckhugget bestånd. I kalkylerna har man inte tagit hänsyn till stormskador, men bedömningen är att de generellt talar till de hyggesfria alternativens nackdel.
Ett annat frågetecken gäller omställningen av gran till blädningsskog. Egentligen vet man inte hur lång tid det tar för ett enskiktat granbestånd att bli så flerskiktat så att det kan blädas långsiktigt. För luckhuggningen är kanteffekterna också ett stort frågetecken.
Läs hela artikeln från Vision 2-2015 i nedanstående PDF.
