https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2015/genotyp-miljosamspel-hos-tall-i-norra-sverige/
Storleken på genotyp-miljösamspelet är en viktig parameter vid val av teststrategi och försöksdesign inom förädlingen. Läs här om genotyp-miljösamspelet för överlevnad och tillväxt från försök i norr.
Korrekta skattningar av genetiska parametrar är nödvändiga i många tillämpningar av förädlingsarbetet. Som exempel är storleken på den genetiska variationen och miljöfaktorers inverkan på uttrycket av en egenskap direkt vägledande vid val av teststrategi och försöksdesign samt vid beräkning av framtida vinster i förädlingsarbetet. En viktig och ofta kritisk parameter i dessa sammanhang är storleken på genotyp-miljösamspelet. Genotyp-miljösamspel gör att rangordningen mellan familjer för en egenskap varierar mellan försökslokaler. En förklaring till rangvariationen mellan försök kan vara att de olika miljöerna påverkar vilka gener som är verksamma (dvs. delvis olika egenskaper kommer till uttryck).
Vid beräkning av storleken på genotyp-miljösamspelet används ofta den genetiska korrelationen mellan samma egenskap mätt i olika försök. En genetisk korrelation omkring 0.8 säger att genotyp-miljösamspelet är ringa (erfarenhetstal) medan ett så lågt värde som 0.3 tyder på att samspelet är avsevärt och att lokalerna har olika inverkan på trädens egenskapsuttryck. Storleken på genotyp-miljösamspelet blir avgörande för vilken teststrategi som bör tillämpas (antal försök och försökens spridning, testdesign, m.m.) och även möjligheten att utnyttja material från flera förädlingspopulationer för att höja vinsten vid urvalet av träd till fröplantager. En enskild korrelationsskattning är vanligtvis behäftad med en stor felvariation, varför det krävs ett stort antal skattningar för att få ett stabilt medelvärde.
Rapporten baseras på redan insamlade överlevnads- och tillväxtdata från 71 fältförsök fördelade på 19 försöksserier i norra Sverige. Vid beräkning av storleken på genotyp-miljösamspelet utnyttjades den genetiska korrelationen mellan samma egenskap mätt i olika försök. Beräknade medeltal för skattade genetiska korrelationer för vitalitet (fältöverlevnad) och trädhöjd låg i intervallet 0.62 till 0.71, vilket tyder på ett relativt moderat genotyp-miljösamspel inom dessa egenskaper. Resultaten visade också att revisionsålder, försökslatitud, temperatursumma och medelöverlevnad i försöken påverkade korrelationsskattningarna.
Läs mer i Arbetsrapporten nedan.
