Gå till:

Råd och tips om föryngring efter skogsbrand

Foto: Lina Ahlbäck Widenfalk
Stora arealer skog brann vid skogsbranden i Västmanland 2014. Denna sammanställning ger råd och stöd vid nyetableringen i området.

Med anledning av skogsbranden i Västmanland i augusti 2014 finns extra anledning att sammanställa kunskap kring skogsföryngring efter brand. Den här artikeln syftar till att presentera för- och nackdelar med olika föryngringsmetoder, ge praktiska råd och att fungera som beslutsunderlag när detta eller andra brandfält ska föryngras. Råden avser obehandlade plantor.

Vi har här resonerat utifrån vad man minst måste göra för att få en godtagbar föryngring vid olika grader av brandpåverkan på dels trädskiktet och dels marken. För tall blir exempelvis rådet att inte göra någonting annat än att lämna fröträd om marken är hårt bränd och tillräckligt många frötallar överlevt. Detta är en ovanlig kombination, men det kan finnas sådana områden också inom brandfältet i Västmanland. 

En vanligare kombination i området är troligen få överlevande träd och hårt bränd mark. Under sådana förhållanden blir våra råd hyggesvila och antingen plantering eller sådd. Plantering 2018 eller sådd 2016.

För gran blir rådet tre års hyggesvila + plantering med markberedning för lätt bränd och utan markberedning för hårt bränd mark.

För tall blir råden enligt figuren nedan.

Diagram

 

 

 

Läs fördjupning

Sammanställningen bygger till största delen på resultat från en försöksserie vid Skogforsk som etablerades år 1998. Försöken belyser framförallt resultat från plantering och sådd efter hyggesbränning, men också naturlig föryngring efter skogsbrand. Förutsättningarna i försöken och nuvarande läge efter skogsbranden skiljer sig åt på flera punkter: Det var hyggen som brändes, syftet var naturvårdande och bränningarna skedde under försommar eller höst. Vi har tolkat resultaten och råden från dessa studier för att passa för läget efter skogsbranden.

Brandens effekt på naturen

Eldens påverkan på ekosystemet är stor. Vid extrema förhållanden så dödas allt; träd, markvegetation och mikroorganismer som lever i marken. En stor del av den befintliga biomassan på marken brinner upp och försvinner. En effekt av bränning blir att näringskonkurrensen mellan växter helt upphävs och nya pionjärarter vandrar in. Med tunnare humustäcke och svart färg blir marken dessutom varmare vilket skapar nya förutsättningar för olika organismer.

Val av föryngringsmetod

Föryngring efter brand bör inte följa samma mönster som vid nyetablering efter en föryngringsavverkning. Den stora förändring som branden har orsakat gör att de nyetablerade plantorna kan vara en stor del av den levande växtlighet som överhuvudtaget finns på brandområdet. Detta medför problem med skadegörare. Plantorna kan vara den enda föda som finns och insekter eller vilt hittar plantorna relativt enkelt i den i övrigt döda miljön.

Risker

Främst snytbaggen men även rotmurkla kan orsaka stora plantavgångar. Plantering av brandhärjade områden är riskfyllt om det sker för snabbt inpå branden. Rötter på stubbar och branddödade träd är potentiella föryngringsplatser för snytbaggen. Ett äldre hygge med fröträd eller hänsynsträd som brinner kan få en ny invasion av snytbaggar vilket komplicerar råden om hyggesvila. 

Hyggesvilan är ett känt knep mot snytbaggen, men samtidigt som risken för angrepp från baggen minskar under åren efter avverkningen så tilltar den omgivande och konkurrerande vegetationen istället. Generellt gäller att ju hårdare brand desto fler år tar det innan gräs och annan vegetation kommer tillbaka. Vid en hård brand kan det alltså vara möjligt att ha en längre hyggesvila utan att riskera en alltför hård konkurrens till plantorna av den omgivande vegetationen. Efter en ytlig brand där gräsrötter och lövträdsrötter överlevt, så är det ingen större skillnad mellan brända och obrända ytor, gräs och lövsly kommer snabbt åter.

Plantering

Markberedning används normalt för att motarbeta dels snytbaggeskador men även omgivande vegetation. Resultaten från försöksserien tyder på att effekten av hyggesvila är långt större än effekten av markberedning. Om man planterar för snart så hjälper det inte med markberedning. Man bör alltså bedöma varje föryngringsobjekt för sig. Ett hårt bränt område kan förmodligen planteras utan markberedning men med minst tre års hyggesvila, medan områden där marken bara brunnit ytligt bör ha både hyggesvila och markberedning.

Rotmurkla är annan klassisk skadegörare på bränd mark. Även den lever på färska trädrötter, t.ex. färska stubbar eller branddödade träd. Den kan även angripa rötter på barrträdsplantor vilket gör att plantan vissnar. Rotmurklan gynnas av hårda bränder och naken mineraljord. Markberedning av brandfält utan hyggesvila gynnar rotmurklan. Hyggesvila är enda motmedlet och här räcker det med 1-2 års vila. Så hyggesvila mot snytbagge hjälper också mot rotmurkla. I vår försöksserie var rotmurklan vanlig i Bergslagen men det var svårt att avgöra om plantorna dött i första hand av snybagge eller av rotmurkla.

Sådd

Ett annat föryngringsalternativ är sådd. Förutsättningarna för fröna på en bränd mark skiljer sig dock från de på obränd mark. Bland annat så blir pH-värdet i marken högre av askan efter branden vilket hämmar frögroning. pH-värdet sjunker relativt snabbt men kommer att vara högre än innan branden i många år. Resultaten från våra studier visar att sådd på en nybränd yta kräver en markberedning, medan endast mikropreparering behövs på en yta som vilat ett till två år efter branden. Anledningen är tillgången på kapillärt vatten. På en nybränd yta fjädrar brända rötter och ris tillbaka och vattentransport till groddplantorna förhindras. Efter något år har nedbrytningen kommit igång vilket ökar tillgången på kapillärt vatten. Snytbagge är normalt ett mindre problem vid sådd än vid plantering.  Rotmurkla kan bli ett problem första året efter branden, särskilt vid markberedning, även om groddplantorna verkar var mer resistenta mot angrepp än nysatta plantor. Vårt råd är att ha minst ett års hyggesvila innan sådd vare sig markberedning görs eller ej.

Självföryngring

Självföryngring kan vara ett bra alternativ för tall om det finns tillräckligt många överlevande fröträd som kan föryngra marken. Antalet fröträd behöver inte vara särskilt många, 50 per hektar är fullt tillräckligt, förutsatt att de är någorlunda jämnt spridda. Resultat från försöksserien visar att avståndet till närmaste frötall är viktigt för en bra föryngring. I försöket som var utförd för tall var föryngringen i medeltal 19000 plantor/ha om avståndet till närmast frötall inte var längre än 10 meter. Medeltalet plantor om avståndet översteg 10 meter var dock endast 1400 plantor/ha. Alltså verkar en jämn spridning av frötallarna vara viktigare än en stor mängd.

Nr 115-2015    Publicerad 2015-09-14 06:00
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Gustav

Friberg

Tidigare anställd
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.