Utvecklingen av skördaraggregat för flerträdshantering öppnar för nya skötselsystem där man lämnar fler stammar vid slutröjningen för uttag till skogsbränsle vid förstagallringen.
Artikeln är baserad på ett föredrag från konferensen Ukonf15 som hölls på fyra orter i februari-mars 2015.
I tidiga gallringar finns en outnyttjad potential för skogsbränsle. Men med dagens teknik – när man måste hantera träden ett och ett – är det dyrt att ta ut klena träd. Nu utvecklas skördaraggregat som kan avverka och ackulumera kontinuerligt. Det öppnar för skötselsystem där man lämnar fler stammar vid slutröjningen för att möjliggöra ett större biobränsleuttag i förstagallringen. Den nya tekniken förbättrar också ekonomin vid uttag av skogsbränsle i oröjda konflkiktbestånd.
Skogsbränsle kan tas ut från unga bestånd och potentialen är störst i tidiga gallringar med relativt stor stående volym och många stammar per hektar. Det kan vara täta, men skötta ungskogar eller så kallade konfliktbestånd som inte röjts enligt plan – det finns i dag 1,4 miljoner hektar konfliktbestånd i Sverige. Idag görs all gallring med maskiner som i princip hanterar träden individuellt. Tidsåtgången för att hantera ett enskilt träd sjunker därför inte lika drastiskt som värdet på trädet vid minskande diameter.
Tydligt i konfliktbestånd
Tydligast är det i konfliktbestånd, vilket illustreras av
ett räkneexempel baserat på ett inmätt typbestånd. Prestationen vid en konventionell avverkning med ett flerträdshanterande aggregat blir 2,5 ton torrsubstans per timme (300 avverkade träd per effektiv timme, aritmetisk medel-diameter 3,7 cm och grundytevägd diameter 8,0 cm).
I en tät skött ungskog är träden färre och grövre, och prestationen i typbeståndet blir därför betydligt högre: 3,8 ton torrsubstans per timme (250 avverkade träd per effektiv timme, aritmetisk medeldiameter 6,3 cm, grund-ytevägd medeldiameter 8,1 cm).
I båda de här typbestånden är det klart olönsamt att ta ut skogsbränsle med dagens teknik och priser. Men den tekniska utvecklingen går snabbt, och om bara några år kan det finnas skördaraggregat som kan avverka och ackumulera kontinuerligt i krankorridorer. Minst en prototyp är klar att testas i praktiken. Analyser visar att tidsåtgång per träd då sjunker dramatiskt – i riktigt klena bestånd är det fullt möjligt att prestationen tredubblas jämfört med dagens teknik! Prestationen kan öka ytterligare om aggregatet kombineras med delautomation av kranrörelser för att minska förarens arbetsbelastning och buntning av de avverkade stammarna för att effektivisera skotning och vidaretransport.
Högre skogsbränslepriser eller lägre avverkningskostnader
När en sådan här teknik är på plats är förhoppningen att man med lönsamhet ska komma åt avsevärda volymer skogsbränsle i konfliktbestånd (5–7 TWh per år), vägkantsröj-ningar (2 TWh) och röjning av igenväxande åkermarker (10 TWh). Det kan också bli lönsamt att gå över till ett nytt skötsel-system i ungskogen. Skogforsk publicerade 2013 en analys med en tät självsådd tallskog på T26 som utgångspunkt. I stället för traditionell röjning gjordes en slutröjning till 4 000 stammar per hektar för att få ut en större volym biomassa vid förstagallringen. Med dagens teknik blev skötselsystemet med täta ungskogar mindre lönsamt än ett konventionellt skötselsystem. Enligt analysen måste priset på skogsbränsle öka med 30 procent för att de båda skötselsystemen skulle ge samma nuvärde – alternativt måste avverkningskostnaderna sjunka med 50 procent. Och det sistnämnda är nu fullt möjligt med den nya tekniken…
Sammanfattningsvis: det finns stora potentialer i klenskogsgallringar och samhället förväntar sig att förnyelsebar energi ska levereras från skogen. Genom teknisk utveckling kan vi i framtiden se till att ungskogen inte brinner inne när den bör brännas!
