Avläggsplats för skogsbränsle

Artikeln är en del av rapporten "Skogens energi – en källa till hållbar framtid" som finns att läsa i sin helhet online eller köpa under "Produkter och evenemang".

Tillståndet för upplägg vid väg ska kompletteras med en anmälan vid avverkningsstart för varje enskilt objekt. För vägar eller situationer som inte omfattas av ett generellt tillstånd kan man ansöka om ”enskilt tillstånd” på samma sätt.

Stubbvältor omfattas inte av de generella tillstånden, eftersom de anses vara alltför yviga och kan orsaka stora skador vid en kollision. Trafikverket har tillsammans med Skogforsk och skogsbruket utarbetat regelverk och instruktioner för virkes- och bränsleupplag. Syftet är att minska riskerna för trafiken och för den personal som arbetar med hantering och transporter. Säkerhetsavståndet beror på vägens tillåtna hastighet och är två meter vid 50 km/h, tre meter vid 60 till 80, sju meter vid 90 och nio meter vid 110 km/h.

I arbetet med de nya reglerna fick skogsbruket bra gehör för de speciella förutsättningarna med skogsbränsle, bland annat att vältorna måste kunna nås av det ekipage som ska sönderdela materialet.

Trafikverket accepterar sex veckors liggtid för rundvirkesvältor och numera hela 18 månader för skogsbränsle. Att skogsbränslevältor får ligga så länge är bra med tanke på att dessa sortiment har en ojämn avsättning över året. Avlägget används som mellanlager, där det normalt får torka över en sommarsäsong. Den förlängda liggtiden för bränslevältor innebär i sig att riskexponeringen för övrig trafik ökar – varför det är extra viktigt att arbete och planering kring avlägg sköts korrekt.

Vältan ska placeras så att den inte hindrar skötsel av vägen,
t.ex. snöröjning. Den får inte heller dämma upp vägdikena.
Vältans idealhöjd är 3-3,5 meter. Den får inte vara högre än 4,5 meter ovanför vägbanan när den ska lastas på bil för vidaretransport. Vältorna ska vara jämndragna mot vägsidan och fria från utstickande stockar eller annat som kan tränga in i en
fordonskupé vid kollision. Ingen del får ligga inom
säkerhetsavståndet. För skogsbränslevältor kan det vara
nödvändigt att kapa av delar som sticker ut mot trafiksidan.

Det är viktigt att undvika luftledningar med el. För lågspänningsledningar är det minsta tillåtna avståndet två meter mellan upplag och kran. För högspänning max 40 kV är säkerhetsavståndet fyra meter och för kraftledningar med högre spänning sex meter. I praktiken rekommenderas ett säkerhetsavstånd på 15-25 meter, beroende på virkets eller skogsbränslets längd, kranens arbetsområde och spänningen i ledningen.

Lastning och vidaretransport

Den som ställer upp ett fordon längs vägen för att lossa eller lasta ska enligt trafikförordningen se till att andra trafikanter kan upptäcka fordonet i tid. Föraren kan använda varningstriangel, varningslykta, varningsblinker eller blixtljus inbyggt i bakljusrampen eller virkesstakarna. Det finns även en särskild varningsanordning (X6 enligt Vägmärkesförordningen) som anger att framkomligheten på en väg är inskränkt på grund av ett tillfälligt hinder eller liknande. Anordningen kan förstärkas med en gul blinkande lykta för att påkalla särskild försiktighet. Det krävs också sidomarkeringsskärmar för att styra trafiken förbi lastbilen (vägmärke X3 enligt Vägmärkesförordningen). Läs mer om virkesupplag vid väg på Trafikverkets webbplats. 

Bränslekvalitet

Förutom att avlägget ska fungera säkerhetsmässigt och logistiskt så ska tiden för lagring också utnyttjas för att öka bränslets torrhalt. Generellt kan sägas att ett ambitiöst arbete på avlägget alltid lönar sig. Om torrhalten ökar, så täcker oftast de ökade intäkterna kostnaderna för extraarbetet, vilket framgår av nedanstående räkneexempel (figur 1).

Exempel: Om man kan hitta en plats med bättre torkbetingelser för avlägget, så att torrhalten ökar från 50 till 55 procent, så ökar värdet för ett skotarlass med ca 130 kr. Det motsvarar en extra skotningstid på maximalt tio minuter (det svarar mot en extra körsträcka på ungefär 250 meter tur och retur). Kortare extraavstånd och/eller en större torrhaltsökning är alltså en ren vinst.

Förutsättningar för kalkylen

• Kalkylen bygger på färsk grot som skotas till avlägg.
• Den färska groten håller en torrhalt på 50 procent,
vilket innebär cirka 0,87 MWh per m3s.
• Ett skotarlass innehåller 25 m3s. Volymen påverkas
inte av torrhalten.
• Skotarens timkostnad är 800 kr.

Så skapas bästa förutsättningar för torkning

• Underlaget bör vara torr och väldränerad mark, fri från sten och underväxt som kan följa med i hanteringen och orsaka haverier vid sönderdelningen.

• Avlägget bör vara sol- och vindexponerat för att maximera torkningen.
• Var noga vid täckningen så att täckpappen förblir intakt och inte blåser sönder.
• Beakta vilken metod som kommer att användas för sönderdelning och transport.
• Vältans höjd får inte överstiga 4,5 meter vid lastnings/flisningstillfället ifall den skall lastas med grotbil eller flisas med huggbil. Samma maximala höjd gäller om vältan ligger i anslutning till allmän väg. 

Man kan ofta se stora variationer i torrhalt på bränsleleveranser från en och samma trakt där förutsättningarna för groten bör ha varit lika, men där vältorna har placerats på olika platser längs trakten. I vissa fall hade troligen en extra insats vid val av upplagsplats varit lönsamt för affären i stort.