Gå till:

Gallringsförsök i hybridasp gav grövre stammar och uthållig höjdtillväxt

Foto: Lars Rytter
Skogforsk har följt utvecklingen i hybridaspbestånd under en hel omloppstid. Höjdtillväxten visade sig vara mer uthållig än man tidigare trott och gallring har stor inverkan på stammarnas dimension.

Gallring ökar de enskilda stammarnas dimension, men har bara liten effekt på den totala volymproduktionen. Det visade sig i en unik försöksserie där 16 bestånd med hybridasp följdes under hela omloppstiden, cirka 25 år. Stamvedsproduktionen mättes i genomsnitt upp till 19,5 m3sk per år och hektar, vilket stämmer bra med tidigare skattningar av trädslagets tillväxt. Försöket visar också att höjdtillväxten är mer uthållig än man tidigare trott, och att omloppstiden kan förväntas överstiga 25 år. En slutsats är också att gallring ger ökad valfrihet – efter 25 år har stammarna dimensioner så att de kan användas som sågtimmer eller tändsticksvirke. Ännu bättre blir resultatet efter stamkvistning.

Läs fördjupning

Gallring har liten effekt på den totala volymproduktionen, men de enskilda stammarnas dimension ökar kraftigt. Det visade sig i en unik försöksserie där 16 bestånd med hybridasp har följts under hela omloppstiden, cirka 25 år. Stamvedsproduktionen mättes i genomsnitt upp till 19,5 m3sk (7,2 ton torrsubstans) per år och hektar, vilket stämmer bra med tidigare skattningar av trädslagets tillväxt. Försöket visar också att höjdtillväxten är mer uthållig än man tidigare trott, och att omloppstiden kan förväntas överstiga 25 år.

I många lövträdslag har gallring stor betydelse för de enskilda stammarnas och virkets utveckling. Ett flertal studier har gjorts av gallring i björk, däremot saknas motsvarande studier i hybridasp. De som har publicerats har främst mätt den tidiga utvecklingen.

I studien ingick 14 försöksbestånd som var planterade och två som var föryngrade med rotskott. Bestånden var spridda från Skåne i söder till Närke i norr, och utgjordes av både genetiska försök, demonstrationsbestånd och praktiska planteringar.

I elva av bestånden gjordes en standardgallring, och i fem bestånd lades dessutom ett starkare gallringsprogram till. Något helt ogallrat alternativ fanns inte, men i fyra av bestånden gjordes en så lätt gallring att den kan jämföras med ogallrat. Syftet med den var bara att glesa ut beståndet så mycket att det inte började självgallras.

Gallringsprogrammen

Ett typiskt gallringsprogram i försöken var: Plantering med 1 100-1 600 plantor per hektar; en första gallring vid 12 års ålder ner till 600-700 stammar; en andra och sista gallring ner till 500-600 stammar vid 16 år.

Det starkare gallringsprogrammet startade vid 10-11 års ålder med en utglesning till 600-700 stammar per hektar, och den sista gjordes vid 16-17 år ner till 400 stammar.

I den ”ogallrade” jämförelsen återstod 1 100 – 1 400 stammar per hektar, det vill säga i stort sett lika många som fanns vid planteringen.

Grövre träd efter gallring

När mätningarna startade var det ingen skillnad mellan de parceller som gallrats på olika sätt. Vid slutmätningen var dock både diameter och höjd signifikant högre för de båda gallringsalternativen. Det gällde både om man räknade in samtliga träd eller bara de 400 grövsta per hektar.

Effekten av gallringen kan exemplifieras av försöket i Dimbo. I den ogallrade delen var grundytemedelstammen 19 cm i diameter, och i de gallrade alternativen 26 cm vid 23 års ålder. Skillnaderna i diameter ökade också med tiden.

Exemplet Dimbo: Grundytemedelstammens diameter vid 23 års ålder för de olika gallringsalternativen för samtliga stammar samt för de 400 grövsta.

Exemplet Dimbo: Grundytemedelstammens diameter vid 23 års ålder för de olika gallringsalternativen för samtliga stammar samt för de 400 grövsta.

 

Uthållig höjdtillväxt och längre omloppstid än förväntat

Trots att omloppstider på över 25 år ingick i studien kulminerade inte medeltillväxten under försöksperioden och höjdtillväxten var fortsatt hög, 0,5–1,0 m årligen. Försöket visar att omloppstiden i planterad och konventionellt skött hybridasp överstiger 25 år om man vill utnyttja trädslagets tillväxtpotential på bästa sätt.

Studiens medeltillväxt på 19,5 m3sk stamvolym per hektar och år bekräftar hybridaspens höga produktionspotential i Sverige. Försöken var anlagda med utvalt men genetiskt otestat material. Biomassaproduktionen uppgick till 9 ton per hektar om man även räknar in grenarna, vilket naturligtvis bör göras om träden ska användas som energiproducenter.

De material som är kommersiellt tillgängliga idag växer ännu snabbare. En stamvedsproduktion på 25 m3sk per hektar och år, eller totalt 10 ton, är en realistisk skattning.

Gallring ger valfrihet

Vad är då rekommendationen om gallring i hybridasp? Studien visade ju att volym- och biomassaproduktionen inte skiljde sig nämnvärt mellan gallringsprogrammen. Den som bara är ute efter energived kan därför välja att hoppa över gallringarna och göra en slutskörd, men med risken att en hel del av träden har dött av självgallring.

Den som däremot vill ha valfrihet bör gallra. Stammarna blir grövre och kan användas både för virkesproduktion och energi. Ett välskött och gallrat bestånd kan resultera i flera stammar med tändstickskvalitet, som idag betalas med över 400 kronor per kubikmeter. Det går också bra att stamkvista hybridasp för att höja virkeskvaliteten, vilket visats i en tidigare studie. Dessutom ger gallringarna ett uttag som sannolikt blir plusposter redan 10-12 år efter planteringarna.

Stocken till vänster har stamkvistats och har en stor volym kvistfritt virke i mantelytan. Stocken till höger visar hur virket ofta ser ut utan stamkvistning. Foto Lars Rytter.

Stocken till vänster har stamkvistats och har en stor volym kvistfritt virke i mantelytan. Stocken till höger visar hur virket ofta ser ut utan stamkvistning. Foto Lars Rytter.

Nr 90-2014    Publicerad 2014-10-02 16:25
Skogsskötsel
Gallring
Läs mer
Rytter, L. & Stener, L-G. 2014. Growth and thinning effects during a rotation period of hybrid aspen in southern Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research, in press.
Rytter, L. & Jansson, G. 2009. Influence of pruning on wood characters in hybrid aspen. Silva Fennica 43: 689–698
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.