Gå till:

Fler raka granreglar i framtiden

Foto: Karl-Anders Högberg, Skogforsk
Huvuddelen av det svenska grantimret används som bygg- och konstruktionsvirke. Tyvärr är skeva träreglar ett vanligt problem. Men i framtiden kan vi förädla fram träd med ett mera formstabilt virke.

Nyckeln till förbättrad formstabilitet ligger i en egenskap som kallas fibervinkel. Fibervinkeln påverkar plankans beteende efter sågning och torkning, och Skogforsks studier visar att för såväl fibervinkel som formstabilitet spelar genetiken stor roll.

Det starka sambandet mellan fibervinkeln på stående träd och skevhet hos centrumutbytet efter torkning öppnar en möjlighet att påtagligt förbättra formstabiliteten hos gran, och troligen också tall. Fibervinkeln är dessutom förhållandevis enkel att mäta, och egenskapen är en stark kandidat till att finnas med vid urval i skogsträdsförädlingen.

Idag har marknaden ingen uttalad mekanism som sätter ett värde på träd som ger minskad skevhet hos det sågade virket trots att detta skulle öka andelen acceptabelt virke i slutprodukten. Även om värderingen är svår att göra framstår det som ett dåligt alternativ att avstå från förbättringar av framtidens skogar.

Läs fördjupning

Bakgrund

Huvuddelen av det svenska grantimret används som byggnads- eller konstruktionsvirke. En viktig egenskap i sammanhanget är formstabiliteten efter sågning och torkning. I förädlingsprogrammet för gran är tillväxt den viktigaste egenskapen, men ett flertal kvalitetsegenskaper, till exempel stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och densitet har mätts eller bedömts i programmets fältförsök.

Provsågningar kan ge svar

För att få information om egenskaper efter sågning krävs att träden i fältförsöken nått en tillräcklig storlek för att kunna generera centrumutbyten i standarddimensioner. De äldsta försöken har nu vuxit sig så stora att dimensionen räcker för provsågningar för att undersöka hur starkt genetiken styr egenskaper hos den sågade varan. Vi kan också studera genetiska samband mellan tidiga mätningar av fältförsök och utfallet efter sågning.

Jakt på fältegenskaper

Tiden är förädlarens största utmaning och att vänta till dess att sågning kan genomföras är inget bra alternativ. Därför är det särskilt viktigt att hitta fältegenskaper som kan ge en bra prognos för värdefulla egenskaper hos slutprodukten.

Fibervinkeln viktig

När det gäller formstabilitet vet man att fibervinkeln har stor betydelse, framför allt för skevhet. Fibervinkeln är den vinkel som de enskilda avlånga vedcellerna bildar mot trädets längdriktning. I normalfallet är fibervinkeln vänsterställd i unga år för att sedan successivt vrida mot höger ju äldre trädet blir. Om fibervinkeln förändras långsamt, eller inte alls, ökar risken att virket blir skevt efter sågning. Det är känt att fibervinkeln hos gran i ganska hög grad bestäms av genetik (Hallingbäck m. fl. 2008).

Finns en genetisk koppling?

Frågan är då om formstabiliteten påverkas av genetik och om fibervinkeln hänger samman genetiskt med virkets formstabilitet efter sågning. För att svara på detta gjordes en studie tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet och Linnéuniversitet. Studien finansierades av Södra Skogsägarnas Forskningsstiftelse.

 

Om studien

Studien utfördes i avkommeförsök 779 Tönnersjö, planterat 1977. Ett avkommeförsök är en plantering av avkommor till kända föräldraträd, i det här fallet avkommor till 36 plusträd i fröplantage 52 Maglehem.

Densitet och fibervinkel

Upprepade mätningar i olika omfattning har gjorts i försöket under årens lopp. Bland annat gjordes pilodynmätningar* 1995 och fibervinkeln** mättes 2005. Med ett urvalskriterium på minst 14 cm brösthöjdsdiameter kunde 401 träd inkluderas i studien. Postningen bestämdes till 50 x 100 mm centrumutbyten vilket gjorde att vankant inte kunde undvikas för de klenaste träden men detta bedömdes vara av mindre betydelse jämfört med att få en bred genetisk representation.

* pilodynmätning innebär att ett stift skjuts in i trädet med en bestämd kraft och inträngningen mäts i mm, ju högre värde desto lägre densitet.

** fibervinkeln mättes med ett speciellt utvecklat instrument där en flat pilspets försiktigt drivs in i trädet. En visare är fäst vid spetsen och ger utslag på en skala som hänger lodrätt.

 

Avverkning och provsågning

Träden avverkades med skördare i september 2011. Stammarna apterades till 3,2 m längd.

 

Avverkning av träden i studien. Försöksteknikern står redo att märka stocken i ändytorna.

 

Stocken märks.

 

Därefter skotades stockarna ut till bilväg och låg i välta en knapp månad för att sedan transporteras till sågverket Gösta Färdigh AB i Kalvsvik. I januari 2012 sågades stockarna med postning för två centrumutbyten om 50 x 100 mm.

 

 

Virket upplagt på sågplanen.

 

Tidsödande mätningar

Virket torkades sedan i strölagda paket på sågplanen. Mätningarna var mycket tidsödande och materialet delades upp i två hälfter. I juni 2012 mättes formfelsegenskaper (flatböj, kantkrok och skevhet, se Figur 1) på ena hälften och därefter transport till virkeslaboratoriet på Linnéuniversitet i Växjö för scanning i universitetets WoodEye-utrustning. Scanningen samlade in data om kvistar och defekter (storlek och antal) på centrumutbytets ytsida och två kantsidor. Till sist mättes virkets styvhet genom att mäta dess densitet och dess dynamiska E-modul (modulus of elasticity).

 

Avslutades under 2013

Formegenskaper hos den andra hälften stockar mättes i januari 2013. För såväl första som andra hälften låg fuktkvoten på eller under 18 % vid formstabilitetsmätningen. I juni 2013 insamlades slutligen data om kvistar, defekter och styvhet in för den andra hälften i Linnéuniversitets laboratorium.

 

Virket upplagt för torkning.

 

 

Exempel på tre typer av virkesdeformation efter torkning.

 

Resultat  

Bekräftade hypotesen

Studien bekräftade att styvhet, densitet och skevhet påverkades förhållandevis starkt av genetik. Det finns alltså möjligheter att förbättra dessa egenskaper påtagligt med genetiskt urval. Andra virkesegenskaper såsom flatböj, kantkrok, kviststorlek och kvistantal, visade liten eller ingen arvbarhet och möjligheten att genom genetiskt urval förbättra dessa är således små. 

Starkt genetiskt samband

Det viktigaste resultatet i studien var den mycket starka genetiska korrelationen mellan fibervinkel mätt på stående träd och skevhet hos centrumutbytet. Ett urval baserat på fibervinkeln mätt 5 år före avverkningen gav nästan samma förbättring av centrumutbytets skevhet som ett urval baserat på skevheten i sig själv.

Detta öppnar möjligheten att minska skevheten i framtida granvirke genom att inkludera fibervinkelmätningar i granförädlingsprogrammet. Sambanden mellan tillväxtegenskaper och skevhet var svaga och tyder på att en förbättrad skevhet inte behöver betalas med minskad tillväxt.

Särskilt känsliga

Det ska framhållas att centrumutbytena är särskilt känsliga för formstörningar, eftersom de ofta innehåller breda årsringar och fibervinkeln då inte hunnit ändra sig så mycket inom utbytets dimension. Men en hel del centrumutbyten sågas på samma sätt som i studien och materialet är fullt relevant ur praktisk synvinkel.

Densitet och styvhet

Ett annat intressant resultat var att en pilodynmätning efter 18 år i fält var starkt genetiskt kopplat till såväl centrumutbytets densitet som till dess styvhet. Även här öppnas en möjlighet att förbättra dessa egenskaper genom urval av de genetiskt bästa träden redan i fältförsöket.

Svårt att mäta i ung skog

Det kan också konstateras att det är svårt att göra stora kvalitetsvinster med tidiga mätningar av grenantal, grengrovlek och trädets rakhet.

 

Diskussion

Högt ekonomiskt värde?

Att minska skevheten hos sågat virke har troligen ett tillräckligt högt ekonomiskt värde för att motivera införande av fibervinkelmätningar som en rutinåtgärd i granförädlingsprogrammet. En hel del centrumutbyten sågas ur klena stockar för att användas som reglar, vilket gör resultaten direkt tillämpbara i dessa fall. Ytterligare studier krävs för att uttala sig om fibervinkelns betydelse för skevheten hos utbyten i andra delar av stocken. 

Tidigare mätning kräver studier

Ju tidigare en mätning kan göras, desto snabbare kan en förbättring av en egenskap realiseras. Med tanke på de starka genetiska sambanden i den här studien kan man misstänka att tidpunkten för fibervinkelmätning var nära den optimala. Det kan dock vara effektivare från förädlingssynpunkt att mäta tidigare även om sambanden är svagare. Denna fråga kräver också ytterligare studier. 

Pilodyn ger bra prognos

Pilodynmätning har ett bra genetiskt prognosvärde för det sågade virkets densitet, styvhet och styrka, och bör övervägas att införas rutinmässigt i granförädlingen.

Däremot förefaller grenkvalitetsmått och rakhetsbedömning på relativt unga träd ha svaga genetiska samband med egenskaper hos det sågade virket. Från ett virkeskvalitetsperspektiv är således tidiga mätningar av dessa egenskaper av tveksamt värde.

Dåligt alternativ att avstå

Värdet av förbättrad formstabilitet behöver i sig utredas. Idag har marknaden ingen uttalad mekanism som sätter värde på träd som ger minskad skevhet hos det sågade virket, trots att detta skulle öka andelen acceptabelt virke i slutprodukten. Även om värderingen är svår att göra framstår det som ett dåligt alternativ att avstå från förbättringar av de framtida skogarna.

Nr 108-2014    Publicerad 2014-12-11 13:41
0 Kommentarer
Läs mer
Högberg, K.-A., Hallingbäck, H., Säll, H, Johansson, M. and Jansson, G. 2014. The potential for the genetic improvement of sawn timber traits in Picea abies. Can. J. For. Res. 44: 273-280, dx.doi.org/10.1139/cjfr-2013-0382.
Författare

Karl-Anders

Högberg

Tidigare anställd
 070 - 371 59 85
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.