Bakgrund
Skogsentreprenörer som vill bli större väljer ofta att växa inom det egna verksamhetsområdet. Men några skogsvårds- och drivningsföretag har skapat tillväxt på andra sätt. För att öka kunskapen om alternativa vägar till ökad tillväxt och lönsamhet har Skogforsk intervjuat tio av dessa företag, som valt att växa genom att utvidga sitt utbud med ytterligare en eller flera tjänster inom eller utanför skogsbruket och/eller kompletterat sitt tjänsteutbud med försäljning av varor.
Företag som utvidgat utbudet
Skogliga entreprenadföretag som vill skapa tillväxt och förbättrad lönsamhet väljer ofta att växa genom att öka uppdragsvolymen inom sin nisch. Drivningsföretag köper fler maskiner, röjnings- och planteringsföretag ökar antalet arbetslag och planläggningsföretag ökar antalet planläggare.
Några skogliga entreprenadföretag har dock valt andra vägar för att nå tillväxt och förbättrad lönsamhet. Skogforsk har intervjuat tio av dessa. De intervjuade företagen är ursprungligen drivningsföretag eller skogsvårdsföretag som är verksamma i olika delar av landet, från Norrbotten i norr till Småland i söder. Företagens omsättning varierar mellan 2 och 43 miljoner kr/år. Samtliga har utvidgat sitt utbud med för dem nya tjänster och/eller varor.
Olika modeller
Företagen har valt att utvidga sitt utbud av varor och tjänster på många olika sätt. Några har breddat sig med ytterligare en skoglig tjänst. Andra har kompletterat med flera tjänster inom eller utanför skogsbruket och några har ökat sitt utbud genom försäljning av varor.
Sju exempel på utvidgningar
1. Flera skogliga tjänster
Kunderna erbjuds ytterligare någon eller några skogliga och/eller skogsnära tjänster.
Exempel:
- Skogsvårdsföretag som köper skördare och skotare och erbjuder kunderna drivningstjänster.
- Drivningsföretag som utvidgar sin verksamhet med skogsvårdstjänster.
- Drivningsföretag som breddar verksamheten genom att producera och leverera skogsbränsle.
- Drivningsföretag som startar maskinservice och utför reparation och underhåll av egna och andras maskiner.
2. Tjänstepaket
Entreprenören skapar, själv eller i samarbete med andra entreprenörer, tjänstepaket med sammanhängande tjänster. Kunden behöver då bara köpa ett tjänstepaket från en entreprenör i stället för flera olika tjänster från flera olika entreprenörer.
Exempel:
- Skogsvårdsföretag som erbjuder föryngring vilket kan innehålla markberedning och sådd eller plantering.
- Drivningsföretag som erbjuder gallring, slutavverkning, skotning och transport av virke till industri.
- Drivningsföretag som utför gallring, slutavverkning, skotning och produktion av bränsleflis samt transport av flis till industri.
Kringtjänster: Att anlägga vintervägar kräver specialkompetens. Foto: Sverker Johansson/BITZER
3. Kringtjänster
Entreprenören drar nytta av att vara på plats och utför för kunden viktiga kringtjänster i anslutning till huvudtjänsten.
Exempel:
- Viltskyddsbehandling av planterade plantor.
- Anläggning och skötsel av vinterbilbasvägar i samband med avverkning.
- Natur- och miljövårdsåtgärder i samband med skogliga åtgärder.
4. Handel
Entreprenören säljer inte enbart tjänster utan också varor.
Exempel:
- plantor, viltskyddsmedel, motorsågar, röjsågar m.m. till självverksamma.
- tjänstekopplade varor t.ex. plantor och viltskyddsmedel till tjänsteköpande kunder.
- förbrukningsvaror t.ex. oljor, drivmedel och hydraulslang till andra entreprenadföretag.
- skogliga konsumentvaror t.ex. pellets, flis och brasved till ”allmänheten”.
5. Tjänster utanför skogsbranschen
Entreprenadföretaget använder företagets interna kompetens och lokalkännedom för att producera tjänster till kunder utanför det traditionella skogsbruket.
Exempel:
- Turism i skogslandskap
- Skötsel och underhåll av rastplatser, kojor etc. i rekreationsområden
- Snöröjning
Snöröjning och skötsel av anläggningar kräver ofta andra typer av investeringar. Foto: Sverker Johansson/BITZER
6. Personaluthyrning
Entreprenadföretaget hyr ut delar av personalen under den egna lågsäsongen.
Exempel: Skogsvårdspersonal som hyrs ut under vintersäsongen till vinterturistanläggningar, biltestföretag eller drivningsföretag.
7. Mobil verksamhet
Entreprenören organiserar mobila lättrörliga enheter som snabbt kan förflyttas till områden där jobben finns.
Exempel: Skogsvårdsföretag som verkar i norra Sverige under den norrländska barmarksperioden och i södra Sverige alternativt mellersta Europa under tidig vår och sen höst.
Fördelar och nackdelar med ett utvidgat utbud
Fördelar
Att utvidga utbudet kan ge tillväxt och förbättrad lönsamhet men det kan också innebära andra fördelar för entreprenadföretagen, t.ex.
- Flera ben att stå på vilket gör företagen mindre känsliga för förändringar hos kunderna.
- Konkurrensfördelar när kunderna får köpa flera produkter vid ett och samma köptillfälle.
- Synergieffekter när företagen utför flera tjänster på samma plats.
- Ökad attraktionskraft som arbetsgivare när säsongsanställd personal erbjuds heltidsanställning.
Nackdelar
Men det kan också innebära problem eller nackdelar för företagen, t.ex.
- Ökat kapitalbehov.
- Förändrade kompetenskrav för personalen.
- Kärnverksamheten blir lidande.
- Oönskade förändringar i organisation.
Flera likheter
Trots att de intervjuade företagen valt att bredda sitt utbud på olika sätt finns det en del likheter mellan företagen.
Proaktiva företagare: Merparten av de företagare som intervjuats har agerat proaktivt, dvs. de har själva identifierat och exploaterat intressanta tillväxtområden. Företagarna är dock alltid uppmärksamma på signaler från kunderna.
God marknadskännedom: Majoriteten har en god kännedom om kundernas nuvarande behov men också en bild av vad som kommer att efterfrågas i framtiden.
Erfarenhet: Huvudparten hade en mångårig erfarenhet av skogsbruk och företagande när de breddade verksamheten.
Vilja och förmåga: När de ser en ”affärsmöjlighet” har de både vilja och förmåga att skaffa nödvändiga resurser samt anpassa organisation och ledarskap.
Ekonomisk drivkraft: De allra flesta har genomfört utvidgningen av ekonomiska skäl. Utvidgningen har dock inte alltid lett till önskat resultat.
Flera kunder: De flesta som utvidgat har fått flera kunder.
Att tänka efter före
Nya tjänster och varor
Utvidgningen kan ske på många sätt. Låt marknadens nuvarande och framtida behov samt företagets resurser och kompetens utgöra grunden vid beslut om utvidgning.
- Vilka nya varor och/eller tjänster ska företaget leverera? En marknadsundersökning i det geografiska område där företaget verkar kan hjälpa till att besvara frågan. En central fråga i undersökningen: Vilka är morgondagens kunder och vad vill de ha? Konkurrensen är ofta mindre i nya nischer.
- Har företaget resurser som inte används fullt ut idag (maskiner, utrustning, personal)? Finns det någon verksamhet, i eller utanför skogsbruket, där dessa kan användas?
- Finns det någon unik kompetens i företaget som kan användas bättre än i dag?
- Kan företagets lokalisering ge fördelar jämfört med andra företag i eller utanför skogsbruket?
Ledarskap
När små företag växer krävs vanligtvis ett förändrat ledarskap. Företagsledaren kan inte längre närvara på arbetsplatserna, utföra samma arbete som de anställda och direktstyra verksamheten. Ett bra alternativ kan då vara att målstyra (sätta och följa upp mål). Frågor att besvara i detta sammanhang är:
- Vem eller vilka ska sätta mål vid målstyrning?
- Hur sätta tydliga, realistiska och mätbara mål?
- Hur mäta och följa upp att målen nås?
- Hur agera när målen nås respektive inte nås?
Organisation
Ett ökat utbud av tjänster och/eller varor kräver ofta förändringar av organisationen.
- Ska den nya verksamheten bedrivas i ett eget bolag?
- Hur ska den nya verksamheten organiseras?
- Samarbete med andra entreprenörer?
- Behov av mera personal? I så fall med vilken kompetensprofil? Hur rekrytera?
Kapitalbehov
En utvidgning av utbudet kan vara ansträngande för företagets ekonomi.
- Hur mycket kapital behövs på kort och lång sikt?
- Hur skaffa detta kapital? Eget kapital? Bank? Länsstyrelse? Tillväxtverket? Almi?
Från forskning till tillämpning
The Golden Logger 2013
I samband med årets Elmia Wood delades utmärkelsen The Golden Logger ut till en skogsentreprenör som ”lyckats utmärka sig på ett positivt sätt och som kan vara en inspiration för andra entreprenörer”.
Tre av de fem finalisterna i årets The Golden Logger har påbörjat eller genomfört en utvidgning av sitt tjänsteutbud. Vinnaren, Johnny Dahlqvist, driver sedan många år ett drivningsföretag som kompletterats med skogsvård i ett separat bolag.
2013 års vinnare av The Golden Logger: Johnny Dahlqvist, J Dahlqvists Skog AB. Foto: Skogforsk
