https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2013/Kvalitetssakrad-partsmatning-av-bransleved-vid-terminal/
Syftet med denna studie var att utreda och beskriva om och hur travmätning av bränsleved kan utföras som partsmätning av chaufförer vid terminal för att möta kraven i ny virkesmätningslag. Totalt utförde 11 chaufförer och 6 VMF-mätare, 248 respektive 136 travmätningar, där hälften av mätningarna utfördes från mätbrygga och den andra hälften från marken.
Den nya virkesmätningslagen förväntas träda i kraft under 2014-2015 med tillämpningsområde på alla sortiment och för virke som ej tidigare är sålt. Betydande volymer bränsleved går idag från avverkning in på terminal där virkesmätningsföreningen, av ekonomiska skäl, inte kommer att vara på plats utan någon av parterna förutses att sköta inmätningen.
Syftet med denna studie var att utreda och beskriva om och hur travmätning av bränsleved kan utföras som partsmätning av chaufförer vid terminal för att möta kraven i ny virkesmätningslag. Totalt utförde 11 chaufförer och 6 VMF-mätare, 248 respektive 136 travmätningar, där hälften av mätningarna utfördes från mätbrygga och den andra hälften från marken.
Resultaten visade att chaufförerna som kollektiv i genomsnitt träffade volymerna bra, med endast 1–2 % avvikelse från stockmätt volym. Däremot uppvisade de individuellt stor spridning där enskilda chaufförer avvek med som mest +/–7 %-enheter. Vidare visade analyserna att det inte var
någon signifikant skillnad mellan mätningar utförda från brygga eller mark. Vedvolymprocent hade en variationskoefficient på 3,5 % och indikerar att det var svårare att mäta än de andra måtten. Chaufförerna träffade i genomsnitt vedvolymprocent bra men hade stora individuella avvikelser. Att bedöma vedvolymprocent upplevdes som komplext, då det var tio parametrar som vardera kunde sättas till, mellan fyra och sju värden som skulle bedömas och tas hänsyn till.
Ett förslag för att underlätta bedömningen av vedvolymprocent togs fram. Analyserna för mätningarna av bredd och höjd visade variationskoefficient på 3,4 % och 2,6 % och var näst efter vedvolymprocent det travmått som var svårast att mäta. Det stod klart att det måste till bättre mätverktyg för att fånga korrekta travmått, i synnerhet om mätning skall ske från mark. Projektet tog fram prototyp en till mätkäpp för travmätning från mark.
I studien uppvisade chaufförerna en variationskoefficient på 8,0 % vid mätning från marken vilket medför att det inom kontrollkollektivet behövs ca 70 travar för att uppnå ett medelfel motsvarande 1 %. En ökad variationskoefficient medför att fler travar behövs för att uppnå det sökta medelfelet inom kontrollkollektivet. Utgör ett kontrollkollektiv ett större verksamhetsområde där ett flertal chaufförer är verksamma räcker inte 70 travar för att en enskild chaufför skall kunna nivålägga sin mätning. Det blir då helt nödvändigt för det mätningsansvariga företaget att fortlöpande genomföra kunskapskontroller, och uppföljningar för att säkerställa den enskilde chaufförens kompetens samt ge möjlighet till att kalibrera sin mätning.
