Stenullsarmering förbättrar substratsammanhållningen hos täckrotsplantor

Täckrotsplantor odlas framför allt i torv. En torvklump som inte är genomvävd av rötter smulas lätt sönder när den hanteras utanför sin odlingsbehållare. Är rotsystemet alltför kraftigt utväxt kan det dock bidra till rotsnurr och instabilitet hos plantorna. Ett sätt att kringgå problemet är att odla i självbärande substrat, till exempel stenull. I denna studie kombinerades stenullens armerande egenskaper med torvens fördelar som odlingssubstrat. En cylinder av stenull fylldes med torv, där plantorna såddes och fick växa i två olika typer av plantsystem. Dessa plantor jämfördes med konventionella plantor odlade bara i torv. Stenullsarmeringen påverkade inte groningen negativt, och det var ingen skillnad mellan armerade och icke-armerade plantor i skottutveckling. Däremot var rottillväxten något mindre för de armerade plantorna. Stenullsarmeringen hade en positiv effekt på substratklumpens sammanhållning, vilket testades genom att släppa plantor och mäta substratförlusterna. Skillnaden mot de icke armerade plantorna minskade dock med tiden, och på 5 månader gamla plantor syntes ingen påtaglig skillnad.

Plantnytt var en serie populära forskningsrapporter som gavs ut åren 1980-1996 av Skogsbrukets plantgrupp, en enhet på Sveriges lantbruksuniversitet i Garpenberg.