Allmänt

Kottförekomsten skattas av Riksskogstaxeringen. Kott räknas på provträd som är högre än 10 meter genom att från marken räkna antalet kott på den halva av trädet som är mest synlig.

Relativtal

Kottförekomsten redovisas som relativtal. Relativtalet 100 motsvarar medelförekomsten 1983-2009 i respektive region, se figurerna 1b och 2b. Riksskogstaxeringen har regionen Norrbottens lappmark hittat 43 kottar per provträd av tall år 2010. Den normala förekomsten är 50 kottar (1983-2009). Relativtalet blir då 86, dvs. 86 % av medelförekomsten (43/50=86 %) och färgen blir grön, se figur 1a och 1b.

Antal kottar per provträd av tall redovisat i relativtal (färger) och absoluta tal (siffror)

Figur 1a: antalet tallkottar per provträd 2010 (siffror) och den relativa förekomsten (färger).
Figur 1b: medelvärde kottförekomst tall åren 1983-2009.

Generellt sett ger unga träd ger färre kottar än gamla träd. Träd i sluten skog ger färre kottar än träd en öppen skog. Friställande av fröträd ger oftast en blomningsstimulerande effekt. P.g.a. tallen långa fröcykel tar det dock 3-5 år innan kottförekomsten i fröträden ökar efter en friställning. Då de flesta av Riksskogstaxeringens provträd står i sluten skog och många av träden är relativt unga är antalet kottar i en slutavverkningsmogen fröträdställning oftast mångdubbelt fler än kottantalet i medelprovträdet (figurerna 1a och 2a). Relativtalet är dock ett bra mått för att sortera fram goda och svaga kottår på regional nivå. Skillnaden, mellan antalet kottar i en 4-årig fröträdställning och antalet kottar per provträd är troligen större vid goda kottår än vid svaga kottår.

Antal kottar per provträd av gran redovisat i relativtal (färger) och absoluta tal (siffror)

Figur 2a: antalet grankottar per provträd (siffror) och den relativa förekomsten (färger) 2010.
Figur 2b: medelvärde kottförekomst gran åren 1983-2009.

Granen blommar ungefär vart 4 år, lite oftare i söder än i norr. En varm och torr inledning av juli månad kan stimulera granarna att blommar påföljande år.