Skogsbränsleanpassad skogsskötsel

Bilden visar hybridasp och gran, planterade sida vid sida 17 år tidigare. Hybridaspen är 18 meter hög och håller 250 m³, medan granen har nått 6 meters höjd. Foto från Rölunda, Mats Hannerz.

Dagens skogsskötselsystem är anpassade för produktion av stamved, men i takt med att skogsbränslets betydelse ökar finns anledning att se över skötselformerna. Det är framför allt vid föryngringen som möjligheten finns att skapa ny, mer snabbväxande skog. I röjnings- och gallringsskogen kan uttag av skogsbränsle öka nettot, där tidigare åtgärder kanske har gått med förlust.

Trädslag

Snabbväxande trädslag som hybridasp, poppelarter och contortatall kan ge en bra arealproduktion på kort tid. Vid föryngring med tall och gran finns mycket att vinna på snabbväxande, förädlade sorter. För gran kan sticklingar vara ett alternativ. Läs mer om trädslag.

Beståndsanläggning

Plantering ger generellt bättre föryngringsresultat och en högre produktion, men om målet är skogsbränsle kan också täta sådder eller lyckade självföryngringar vara alternativ. Upp till en viss gräns ökar biomassaproduktionen med ökad stamtäthet (men tänk på att klena stammar betalar sig sämre).

Senare röjning

I Sverige finns ett "röjningsberg" med eftersatta röjningar som nu närmar sig gallringsstadiet. Dessa skogar kan vara en resurs för skogsbränsle. Teoretiskt skulle senarelagd röjning med bränsleuttag kunna löna sig, förutsatt att avverknings- och insamlingstekniken. Nackdelen med en senare röjning är att träden blir gängligare, mindre stormfasta och ger sämre stamvedsutbyte än en tidig, konventionel röjning. Lönsamheten i tidig och sen röjning kommer att handla mycket om det framtida prisförhållandet mellan sortimenten massaved, sågtimmer och skogsbränsle.

En bränsleanpassad röjningsmodell kan vara att göra en tidig röjning till cirka 4-5000 stammar som står jämnt fördelade. Vid en sen röjning/tidig gallring tas då bränsle ut med de metoder som förhoppningsvis har utvecklats inom en snar framtid.