Skogsbränsleuttagets effekter på näringsförrådet

Allt uttag av biomassa från skogen innebär även ett uttag av näringsämnen, med olika följder för ekosystemet. Skogsbränsleuttag minskar förrådet av baskatjoner (kalcium, magnesium, kalium och natrium) och fosfor. Marken utarmas och får sämre buffringsförmåga mot försurning. även kväveförrådet minskar vid skogsbränsleuttag. Det leder till ökad risk för kvävebrist i kvävefattiga områden. I kväverika området kan det dock ge minskad risk för kväveutlakning.

Uttag av grot innebär att två till tre gånger så mycket fosfor och kväve, och mer än dubbelt så mycket kalcium och magnesium tas ut från skogen jämfört med enbart stamvedsuttag.

Figuren visar biomassauttag (ton/ha) och näringsuttag (kg/ha) vid stamvedsuttag jämfört med uttag av stammar och grot i två granförsök i Halland och Västerbotten.

Figuren är hämtad från Gustaf Egnell, Skogsskötselserien och bygger på en studie av Björkroth och Rosén.

En modellberäkning från IVL visar att den minskade basmättnadsgraden (se ordlistan) kvarstod ända fram till nästa avverkning, och att skogsbränsleuttagets effekter på näringsförrådet inte är kortsiktiga. Studien visar även att grotuttag och stubbskörd ger en viss kvävelättnad i södra Sverige, där kvävebelastningen är hög. I övriga delar av landet kan uttaget ge en kvävebrist. Beräkningarna visade också att näringsförlusterna var mindre i tallskog än i granskog.

Barr, grenar och rötter har större halter av näringsämnen jämfört med veden från stammar och stubbar. Beräkningar visar att skillnaden i näringsförluster mellan stamvedsuttag och stam+grotuttag är större än mellan stam+grotuttag och stam+grouttag med stubbskörd. Men näringspåverkan vid stubbskärd är ändå betydelsefull.