Kunskap Direkt - Klimat, miljö och tillväxteffekter - en översikt

Klimat, miljö och tillväxteffekter av skogsbränsleuttag
- en översikt

Illustration: Rose-Marie Rytter
Klimat, foto Mats Hannerz

Klimatet

Skogsbränsle anses vara miljövänligt ur klimatperspektiv om upptaget av koldioxid i den växande skogen är större än utsläppet av koldioxid vid förbränningen. Skogens koldioxidbalans visar om skogen är en kolsänka eller kolkälla. Upptaget av koldioxid i den växande skogen och utsläppen av växthusgaser från skogsmarken påverkas av hur skogen sköts. Andra faktorer som påverkar skogens koldioxidbalans är skogsprodukternas livslängd, energianvändning vid skogsskötsel, skogsbränsleuttag och transport samt vilket tidsperspektiv man använder för att beräkna balansen.

Stäng

näringscirkulation, illustration Rose-Marie Rytter

Skogens näring och tillväxt

När avverkningsresterna skördas i stället för att ligga kvar i skogen försvinner också en del av skogens näringskapital. I granskog har man sett en tillväxtminskning, åtminstone tillfällig, i både gallringar och efter slutavverkning. I tallskog har man bara sett tillväxtminskningar i gallring, men inte efter slutavverkning. Näringsförlusterna skulle minska om riset fick ligga kvar och barra av, men det har visat sig svårt i praktiken. Näringsförlusterna kan kompenseras med askåterföring och gödsling.

Stäng

Markskador Lunsen, foto Mats Hannerz

Mark och vatten

Risken ökar för markskador  genom att maskintransporterna ökar vid insamlingen av skogsbränsle. Dessutom sker den efterföljande transporten på risfri mark eller mark där rotmattan förstörts genom stubbskörd. För att minska markpåverkan bör transporterna minimeras och transportvägarna skyddas med ris och oskördade stubbar. Näringsuttaget bidrar till markförsurning och minskade halter av baskatjoner. Askåterföring kan kompensera för detta. Skogsbränsleuttag vid slutavverkning kan leda till minskad utlakning av kväve från hygget, vilket är positivt för vattenmiljön.

Stäng

Rödbent ögonbock, illustration Rose-Marie Rytter

Biologisk mångfald

Död ved är en bristvara i svensk skog. Omkring en fjärdedel av alla skogslevande organismer är beroende av död ved. Vid storskalig utvinning av skogsbränsle tas en allt större del av veden ut. Grov död ved är oftast viktigare, men klen död ved har också betydelse för många arter. Skogsbränslehögar kan fungera som fångstfällor för insekter som riskerar att utarmas om högarna förs bort innan insekterna lämnat materialet. Skördas stubbar försvinner ett refugium för arter som annars överlever hyggesfasen i skydd av stubbarna.

Stäng

Klimatet
Skogens näring och tillväxt
Mark och vatten
Biologisk mångfald
Senast ändrad: 2010-10-21
Ändrad: 2010-10-21