Kunskap Direkt - Grothögar och insekter

Grothögar och insekter

Rödbent ögonbock, illustration Rose-Marie Rytter

Rödbent ögonbock, en sällsynt långhorning som utvecklas i solexponerat klenvirke av hassel, ek och andra lövträd. Den drar sig till grothögar, och riskerar därför att drabbas när de flisas.

Grothögar som står soligt och varmt är attraktiva för många insekter som kan söka föda och lägga ägg i dem. Om groten transporteras bort när insekterna fortfarande är kvar i dem fungerar högarna som fångstfällor. Både vanliga och ovanliga arter kan drabbas på det sättet.

Grot av ek har visat sig särskilt attraktiv för rödlistade skalbaggar, och lövgrot har generellt fler rödlistade arter än grangrot. Skalbaggarna utnyttjar i första hand det översta lagret i grothögarna.

Samma risker finns även när det gäller stubbhögar, som dessutom utgör grövre död ved. Forskare håller för närvarande på att studera skogsbränslehögars påverkan som fångstfällor.

Åtgärder för att minska påverkan på insekterna:

  • Forsla bort groten tidigt, innan insekterna börjar flyga. Helst före slutet av april.
  • Täck grothögarna från ovanligare (löv)trädslag med grangrot.
  • Om groten måste transporteras bort när insekterna är kvar kan det översta lagret plockas av och lämnas på marken.

 

Senast ändrad: 2011-11-08
Ändrad: 2011-11-08