Åtgärder - askåterföring

Skogsbränsleuttag innebär också ett uttag av näringsämnen. Askåterföring är ett sätt att sluta kretsloppet för de baskatjoner som tas ut. Askan sprids då i det växande skogsbeståndet efter uttaget. Askan utgörs av förbränningsaskan från det skördade skogsbränslet.

Askåterföring och försurning

Det främsta motivet för att återföra aska efter skogsbränsleuttag är att motverka försurning av marken, sjöar och vattendrag. Askan bör i första hand spridas där den har störst effekt på försurningen. Ett exempel är bördiga marker med stora skogsbränsleuttag på försurade marker i södra Sverige. Behovet är minst i delar av norra Sveriges inland där uttaget av skogsbränsle är lågt, markerna har god mineralogi och skogarna inte påverkats av luftföroreningar i någon hög grad.

Askåterföring och skogsproduktion

Askåterföring har även kortsiktiga effekter på skogsproduktionen. Det har visat sig att marker med hög andel kväve i förhållande till kol (låg kol-kvävekvot) får en produktionsökning efter askåterföring. Marker med hög kol-kvävekvot får däremot en produktionsminskning efter askåterföring. Gränsvärdet ligger kring en kol-kvävekvot på 30. Produktionsökningen eller –minskningen är mer kopplad till hur askan påverkar kvävetillgängligheten än askans näringsinnehåll i sig. Eftersom man inte använder information om kol-kvävekvoter i skogsbruket kan man i stället använda ståndortsindex som ett ungefärligt mått på gränsvärden. Ett möjligt gränsvärde kan ligga kring ett ståndortsindex på 24-25.

På längre sikt (flera omloppstider) kan förlusten av andra ämnen än kväve ha en direkt påverkan på skogsproduktionen. Därmed skulle det även finnas skäl att återföra aska på skogsmarken ur produktionssynpunkt.

Figuren visar relativ tillväxt efter askåterföring på fastmark. Den streckade linjen är tillväxten på referensytor utan askåterföring. X-axeln visar markens bördighet. Askåterföring har haft en mer positiv effekt på bördiga marker. Från Egnell m.fl. 2006, Miljöeffekter av skogsbränsleuttag och askåterföring i Sverige.

Utförandet beskrivs på nästa sida.