Flisning vid avlägg

Ibland väljer man att lagra groten vid avlägg för senare sönderdelning och transport.

Det finns flera modeller att välja bland för flisning ur välta. Här beskrivs de övergripande.

Traktorburen flishugg och containerbil

Det vanligaste är att man använder en traktorburen flishugg och containerbilar. Detta är ett flexibelt system men ställer stora krav på samarbete mellan flisare och åkare. Systemet är ett "hett" system som är känsligt för eventuella driftstopp som kan orsaka väntetider. Det är också lite svårt att synkronisera flisarens och lastbilens produktion då det beror mycket på transportavståndet. Fördelarna med systemet är att man kan välja var man vill placera vältorna innan flisning eftersom flisaren är terränggående. En annna fördel är att man kan klara sig med mindre vändplaner om lastbilen kör in en container i taget. Detta medför dock en del extra omlastningskostnader.

Traktorburen flishugg och flisbil, med eller utan skopa

Detta är också ett vanligt system. Skillnaden mot det förra systemet är att man här kan välja att tippa flisen direkt i limpor eller stackar vid vägkanter eller vägdiken. Man använder då oftast någon form av underlagsduk för att undvika spill och föroreningar i materialet. En fördel med systemet är att det ställer lägre krav på samarbete mellan flisare och lastbil. En lastbil kan på detta sätt köra från flera objekt samtidigt och sprida leveranserna mot flera mottagare. En annan fördel är att lastvikterna blir höga och därigenom medges relativt långa transporter. En nackdel är att ekipagen behöver bra vägar och vändplaner där man kan vända med både bil och släp.

Huggbil

Vid korta transportavstånd kan lastbilar med en påmonterad huggenhet användas. Med denna fyller man upp en mindre container monterad på lastbilen samt ett flissläp. Vissa huggbilar har möjlgihet att lasta från den mindre containern til andra lastbilar eller containrar.

Detta system kräver att vältorna är placerade nära vägen inom räckhåll för huggbilens kran. En stor fördel med systemet är att det blir flexibelt och "klarar sig själv" på ett bättre sätt än de som beskrivs ovan. Till nackdelarna hör att lastvikterna blir något sämre änför renodlade flisbilar och att det tekniska utnyttjandet av huggenheten blir lågt om transportavstånden ökar.

Hugglink

Detta är en variant som kombinerar styrkorna hos huggbilar och flisbilar. Ekipaget består av en dragbil med en link och ett släp. På linken finns en egen huggenhet monterad. Den har dessutom egen kran och drivkälla så den kan arbeta helt fristående från lastbilen. Huggenheten kan dessutom förflytta sig själv kortare sträckor. Metoden bygger på att huggenheten ställs av vid vältan och att lastbilen kopplar om flissläpet och sedan fyller det  med hjälp av huggenheten. Systemet bygger på att flera flisbilar kan servas av en huggenhet. Detta innebär att det tekniska utnyttjandet av både bilar och huggenhet ökar.

Semimobil flisare

Om man hanterar stora volymer på en trakt eller inom ett närområde så kan man ibland nyttja s.k. tillfälliga terminaler. Det innebär vanligtvis att man kör in skogsbränsle från en mängd olika trakter till en lämplig plats där flisningen sedan sker. Detta används vanligen i närhet till järnväg eller när man önskar lagra större mängder flis innan leverans.

Lösgrotbil

Lösgrotbilar kan liknas vid flisbilar med egen kran. Den stora skillnaden är att dessa ekipage är förstärkta och därigenom tyngre. De används enbart i de fall skogsbränslet ska sönderdelas vid terminal (permanent eller tillfällig) eller hos slutkund.