Metoder för grotuttag
- i beståndet

Till skillnad från rundvirkeshanteringen så finns flera olika metoder att välja mellan. Val av metoder styrs ofta av lokala förutsättningar och kundkrav. Alla delmomenten i avverkningen kan utföras och kombineras på olika sätt. På nästa sida kan du se en översikt av de vanligaste systemen för grotuttag.

Skördaren

• Maskinen avverkar och upparbetar rundvirket och lägger samtidigt grenar och toppar i en separat hög.
• Maskinen kapar stamdelar med grenarna kvar, och kvistningen görs vid avlägg (ovanlig metod).

Skotningen

• En rundvirkesskotare tar hand om rundvirket, och en risskotare (en vanlig, något förlängd skotare) samlar in grothögarna.
• Virke och grot skotas med samma maskin direkt vid avverkning (används ofta vid små volymer).
• En variant är att skotaren samlar in hela stamdelar med grenarna kvar (ovanlig metod).

Buntningen

• Den lösa groten kan buntas till "grotstockar", antingen direkt på hygget eller vid avlägget.
• Om buntningen utförs på hygget skotas sedan buntarna med en vanlig skotare.
• Om groten ska buntas är det en fördel om en del grövre toppar finns med.

Lagringen

• Grothögarna torkar på hygget innan de samlas ihop till större vältor. Grothögarna kan också skotas direkt ut till välta.
• Vältorna kan lagras och torka på hygge eller avlägg eller skotas direkt till terminal för lagring eller flisning.

Täckningen

• Vältor som ska levereras efter augusti bör täckas med täckpapp.
• Täckpappen skyddar mot återfuktning och att snö och is blandas in i materialet.

Flisningen

• Flisningen kan göras direkt från grothögarna på hygget och transporteras med flisaren eller en skyttel till omlastning eller flisstack vid väg.
• Vanligast är att flisning sker från välta vid avlägg och transporteras med flisbil eller containerbil.
• Flisningen kan även ske med s.k. huggbilar som både flisar och transporterar flis från vältor vid avlägg.
• Flisningen kan också göras vid industrin (värmeverket) eller på terminal.