Kunskap Direkt - Vilka bestånd?
Du är här:
Kunskap...
Skötsel...
-
Skogsbr...
-
Grenar ...
-
Planeri...
- Vilka b...
Ordlista
A - Ö
Skogsencyklopedin
Hjälp
Startsida
Om Kunskap Direkt
Skogsbio
Skogsencyklopedin
Grundkurs för skogsägare
Demonstrationsytor
Priser och andra siffror
Hänsyn
Kulturarv
Skogsbruk och vatten
Friluftsliv
Naturhänsyn
Skötsel av lövskog
Björk, asp och al
Ädellöv
Skötsel av barrskog
Föryngra
Skogsbränsle
Röja
Gallra
Avverka
Kraftsamling Skog
Vägar
Drift och underhåll
Vägbyggnad
Om vägar
Verktyg
Alla Verktyg
Föryngra
Skogsbränsle
Filmer om skogsbränsle
Skogsbränsleuttag vid slutavverkning
Skogsbränsleuttag i röjning och gallring
Skogsbränsleuttag i ängs- och hagmarker
Varför askåterföring?
Behandling av aska
Spridning av aska
Energi från skogen
Förnybar energi
Skogsbränsle är bioenergi
Så här används bioenergin
Trädets biomassa och energi
Fördelningen av trädets biomassa
Beståndets biomassa och energi
Grotutfall i praktiken
Skogsbränsleresurser i Sverige
Här finns skogsbränslet
Uttag av skogsbränsle i Sverige
Förbrukning av skogsbränsle i Sverige
Kostnader för skogsbränsle
Grenar och toppar
Ta ut GROT eller inte?
Planering för grotuttag
Planering för grotuttag - entreprenören
Planera grotuttaget - en översikt
Vilka bestånd?
Hur mycket skogsbränsle?
Hur mycket grot? - tumregler
Förutsättningar för transport och lagring
Underväxt
Vändplaner och lagringsmöjlighet
Skotning och skotningsavstånd
Metoder för grotuttag
Metoder för grotuttag - en översikt
Grotanpassad avverkning
Grotskotning
Buntning
Flisning på hygge
Lagring av grot
Täckning av vältorna
Lagring - lämplig plats
Lagring - hur länge?
Sönderdelning och transport av skogsbränsle
Olika krav på olika system
Flisning på hygge
Flisning vid avlägg
Flisning vid terminal
Containerbil
Flisbil
Huggbil
Lösgrotbil
Grotens kvalitet
Skogsbränslets energiinnehåll
Att sälja grot
Vem köper bränslet?
Kostnadskalkyler
Efter grotuttaget
Hänsyn vid grotuttag
Stubbar
Ta ut stubbar eller inte?
Stubbskörd har gamla anor
Vilka bestånd?
Hur mycket bränsle finns det i stubben?
Tekniker för stubbskörd
Stubbskörd och skogsvård
Stubbskörd och miljö
Hänsyn vid stubbskörd
Klenträd
Ta ut klenträd eller inte?
Metoder
Tekniker för klenträdsuttag
Bränsleuttag eller vanlig röjning?
Stamved
Skogsbränsleanpassad skogsskötsel
Skogsbränsle - klimat, miljö och tillväxteffekter
Klimat, miljö och tillväxteffekter - en översikt
Biologisk mångfald
Grothögar och insekter
Markskador
Skogsbränsle och klimatet
Näringsförrådet
Effekter på tillväxt
Åtgärder - askåterföring
Askåterföring - så här gör du
Åtgärder - kompensationsgödsling
Räkna med skogsbränsle
Skogsbränsle från beståndet
Beståndets biomassa och energi
Flis av flis
Kostnader för skogsbränsleuttag
Värmevärde och sortomvandlare för skogsbränsle
Energiomvandlaren
Näringssnurran
Ingvar
ProdMod
Mer information om skogsbränsle
Broschyrer och handledningar
Rapporter och dokument
Byt erfarenheter med andra
Om Skogsbränsle
Röja
Gallra
Avverka
Kraftsamling Skog
Skriv ut
|
Tyck om sidan
|
Tipsa om sidan
|
Utskriftsversion av:
Kunskap...
Skötsel...
-
Skogsbr...
-
Grenar ...
-
Planeri...
- Vilka b...
Vilka bestånd passar för grotuttag?
Det är många faktorer som avgör om det är lämpligt att ta ut grot vid en avverkning.
Finns tillräckligt med grot?
Grotmängden varierar stort med beståndets volym, trädslagsblandning och trädkronornas form. Det finns oftast mer grot i gran än i tall, och mer i en slutavverkning än en gallring.
Läs mer
om hur mycket skogsbränsle det finns i beståndet.
Ståndorten
Ta i första hand ut grot på friska marker med blåbärstyp eller bättre.
Undvik svaga marker, och ta aldrig ut grot på lavtyper. Näringen i groten behövs i beståndet.
Undvik fuktiga och blöta marker. Där är risken för körskador stor.
Undvik steniga marker eller annan terräng med dåliga framkomlighet. Där blir grotskörden för dyr.
Undvik marker som ska hyggesbrännas (där behövs groten som bränsle!).
Ekonomin
Närheten till marknaden (värmeverk) avgör ofta hur mycket betalt du får för groten.
Undvik att ta ut grot i små bestånd. De fasta kostnaderna för att ta dit många maskiner kan bara betala sig om man får större volymer. Samordna i så fall med andra markägare.
Avverkningsområdets förutsättningar
Hur långt är det till väg? Det är dyrt att skota grot i terrängen.
Finns avläggs- och containerplatser? Grothögar och lastbilar kräver större utrymme än vid virkeshantering.
Finns det vändplaner för risbilar och containerekipage?
Har vägen tillräcklig bärighet?
Finns det hinder, till exempel luftledningar?
Miljön
Undvik att ta ut grot i nyckelbiotoper, hänsynsytor eller skyddszoner mot reservat, vattendrag och våtmarker.
Undvik blöta och fuktiga marker där risken är stor för markskador.
Gallring/slutavverkning
Grot tas i första hand ut i slutavverkningar. I gallringar är grotmängderna små och skörden är sällan lönsam.
Skogsvården
Ett hygge som är risrensat är betydligt lättare att markbereda och plantera. Om du har mycket ris i beståndet kan en grotskörd vara nödvändig för ett bra resultat.
Senast ändrad: 2010-05-28
VERKTYG
Antal plantor
Antal stammar
Beståndsval
Bonitet
Cirkelprovyta
Flis av Flis
Frostrisk
Förräntningskrav
Förädling och ekonomi
Gallra med INGVAR
Gallringsmall - björk, al, asp
Gallringsmall - ek, bok, ask
Gallringsmall - tall och gran
Gödslingskalkyl
Hybridasp
Kostnader för skogsbränsleuttag
Kostnader och prestationer i gallring
Kostnader och prestationer i röjning
Kostnader och prestationer i slutavverkning
Kraftsamling Skog
Lönsamhet i skogsvårdsarbete
Markvegetation
Måttenheter
Mätning i beståndet
Nuvärden
Planter's guide
Planthöjd
Plantval
ProdMod
Räkna med rotröta
Röjning i mobilen
Röjningsanalys
Röjningsmall - björk, al, asp
Snytbagge
Ståndortsindex - gran och tall
Ståndortsindex - löv
Ståndortsindex - ädellöv
Sätt plantan rätt!
Temperatursumma
Testa lövbeståndet
Val av skogsodlingsmaterial
Val av trädslag och föryngringsmetod
Var passar trädet? - ljus
Var passar trädet? - mark
Var passar trädet? - näring och vatten
Virkesförråd
Volymberäkning
Ytstruktur
Vad är VERKTYG?