Skogsbränsle, liksom annat biobränsle, är en förnybar resurs. Samma sak gäller sol, vind, vatten och jordens inre värme (geotermisk energi). Förnybara energikällor ger förstås förnybar energi.
I Sverige räknas ibland också torv som ett förnybart bränsle, trots att torven växer till med bara någon millimeter per år. Torvbranschen anser att torv bör betraktas som biobränsle så länge den mängd torv som bryts varje år inte är större än den årliga tillväxten. I Finland klassas torv som långsamt förnybart, medan EU menar att det är ett fossilt bränsle.
Vattenkraft, biobränslen, vindkraft, sol och geotermisk energi är förnybar energi. Torv räknas ibland som förnybar. Teckningar: Rose-Marie Rytter.
Fossila bränslen som olja, kol och naturgas förnyas visserligen, men det tar miljontals år. Fossil energi är alltså inte förnybar, och det är inte heller kärnkraft eftersom även den baseras på ändliga resurser.
Kärnkraft, kolkraft, olja och gas räknas som icke förnybara energikällor.
Varför förnybar energi?
Tillgången på icke-förnybar energi är begränsad. Varken kärnbränsle, naturgas, kol eller olja lär ta helt slut, men när det gäller olja menar de flesta att vi inom ett 20-tal år når peak-oil, den globala oljeförsörjningstoppen. Det blir därefter svårare att utvinna oljereserverna, och priset kommer förmodligen att stiga.
En ännu viktigare orsak för att satsa på förnybara energikällor är klimatet. Förbränningen av fossila bränslen ökar mängden koldioxid i atmosfären. Detta kol har ju tidigare varit hårt bundet under marken. Biobränslen släpper också ut koldioxid vid förbränningen, men de anses ändå vara koldioxidneutrala. Detta av två skäl:
Den koldioxid som släpps ut i atmosfären vid förbränning tas upp igen av nya växter.
Om biomassan inte bränns upp kommer växterna ändå förr eller senare att dö. När de bryts ner frigörs lika mycket koldioxid som vid förbränning.
Men riktigt så enkelt är det inte
Produktion, transport och användning av biobränslen innebär aktivitet som släpper ut växthusgaser. Det behövs maskiner i skogen, det går åt energi vid förädling av spån till pellets etc. Vid förbränningen frigörs koldioxid i atmosfären som inte används direkt av växterna.
Med livscykel- eller systemanalyser kan man beräkna hur stora mängder växthusgaser ett visst bränsle ger upphov till. Sådana analyser visar att de flesta biobränslekedjor ger ett nettoutsläpp av växthusgaser. men biobränslen ger ändå väsentligt mycket mindre utsläpp än fossila bränslen.