Faktorer som påverkar vattenorganismerna
Vattnets kemi och bottenmaterial samt vilka arter som finns där och deras möjligheter till flykt och återinvandring har betydelse för hur skogsbruk påverkar de vattenlevande organismerna. Påverkan på organismerna beror på hur väl vattnen klarar av att stå emot de störningar som skogsbruk kan ge. Därför kan samma störning ge olika effekt i olika vatten.
Klicka i bilden för att läsa mer.
Många faktorer är viktiga för de vattenlevande organismerna. Skogsbruk kan påverka dessa faktorer, men det finns flera sätt att minska påverkan, t.ex. att lämna träd i skyddszonen. Illustration: Rose-Marie Rytter.
Ökad ljusinstrålning
Biologiska effekter:
Gynnar tillväxt av alger, mossor och högre vegetation.
Åtgärder som ger denna störning:
Slutavverkning utan att lämna träd i skyddszonen.
Motåtgärder:
Lämna träd i skyddszonen
Stäng
Ökad vattentemperatur
Biologiska effekter:
Missgynar värmekänsliga organismer som t.ex. öring och kallvattenarter av bottendjur.
Åtgärder som ger denna störning:
Slutavverkning utan att lämna träd i skyddszonen.
Motåtgärder:
Lämna träd i skyddszonen, särskilt på södra sidan av vattendraget.
Stäng
Minskad syrgashalt
Biologiska effekter:
Låga syrgashalter missgynnar syrgaskänsliga organismer som t.ex. öring och bäcksländor.
Åtgärder som ger denna störning:
Slutavverkning, dikning, dikesrensning.
Motåtgärder:
Lämna träd i skyddszonen vid slutavverkning för beskuggning.
Minska tillförseln av organiskt material (slamtransporten) vid all markavvattning.
Stäng
Ökad surhet
Biologiska effekter:
Låga pH-värden och höga halter oorganiskt aluminium missgynnar fisk och vissa bottendjur.
Åtgärder som ger denna störning:
Slutavverkning.
Motåtgärder:
Begränsa hyggesarealen i avrinningsområdet. Föryngra under högskärm på lämplig mark.
Stäng
Ökad slamhalt
Biologiska effekter:
Höga slamhalter förändrar ljusklimatet, vilket missgynnar undervattensvegetation och försämrar levnadsvillkoren för bottendjur och fisk.
Åtgärder som ger denna störning:
Körning i terräng, slutavverkning, markberedning, dikning, dikesrensning samt anläggning och underhåll av skogsbilvägar.
Motåtgärder:
Undvik markskador i skyddszonen och minska slamtransporten vid all markavvattning.
Stäng
Död ved
Biologisk betydelse:
Död ved har stor betydelse för de fysiska förhållandena i ett vattendrag och för organismer som lever där. Död ved i vattnet håller kvar organiskt material och skapar varierade levnadsförhållanden genom att påverka flödeshastigheten. Den döda veden kan skydda stränder och bottnar från erosion.
Åtgärder för att gynna död ved:
Lämna trädbevuxna kantzoner längs ytvatten vid slutavverkning. Beståndet kan bidra med död ved genom fallande träd och grenar.
Stäng
Strandvegetation
Biologisk betydelse:
Strandvegetationen är mycket viktig både som näringskälla och substrat. Strandvegetationen skapar även livsmiljöer både i sjöar och vattendrag, t.ex. runt undervattensrötter, och fyller en viktig funktion som svärmnings- och äglägningsplats för vattenlevande insekter.
Åtgärder för att gynna strandvegetationen:
Var uppmärksam på var vattnet är lokaliserade i landskapet och var extra försiktig då skogsbruksåtgärder utförs i närheten av vattnen. Då skyddas strandmiljön.
Stäng
Ökat vattenflöde
Biologiska effekter:
Påverkar större organismer fysiskt, men kan även förändra botten- och levnadsförhållanden.
Åtgärder som ger denna störning:
Slutavverkning.
Motåtgärder:
Begränsa hyggesarealen i avrinningsområdet.
Stäng
Förändrad bottenmiljö
Biologiska effekter:
Slitage, erosion, igenslamning, ökad tillförsel av näring och minskad tillförsel av död ved ändrar bottenmiljön.
Åtgärder som ger denna störning:
Körning i terräng, slutavverkning, markberedning, dikning, dikesrensning, vägbyggnad.
Motåtgärder:
Undvik markskador i skyddszonen. Motverka utlakning av slam. Lämna träd i skyddszonen för tillförsel av död ved.
Stäng
Senast ändrad: 2011-10-27