Växtskyddsmedel

Enligt Kemikalieinspektionen utgör skogsbrukets andel en bråkdels procent av den totala försålda mängden bekämpningsmedel i landet. Växtskyddsmedel kan vara både kemiska och biologiska. Biologiska preparat kan t.ex. användas för att motverka spridning av rotröta i samband med gallring och slutavverkning.

Vid plantering används ofta kemiska växtskyddsmedel för att skydda plantorna mot snytbaggar. Plantorna behandlas normalt vid en central anläggning, men växtskyddsmedlet kan också påföras i fält efter planteringen.

De kemiska medel som i dag (2009) är tillåtna i Sverige för användning mot snytbaggar har cypermetrin, lambda-cyhalotrin och imidakloprid som aktiv substans. Dessa medel slår ut skadeinsekter effektivt (t.ex. snytbaggar), men cypermetrin och lambda-cyhalotrin verkar även mot t.ex. bin och är mycket giftiga för fisk och andra vattenlevande djur. Imidakloprid är giftigt för fåglar.

Preparat med cypermetrin och imidakloprid får också användas för behandling av obarkat virke som fångstfälla för granbarkborrar. 

Kemiska växtskyddsmedel används för att skydda plantorna mot snytbaggar i planteringar på nyupptagna hyggen, framför allt i södra och mellersta Sverige. Plantorna är i regel förbehandlade med växtskyddsmedel och ofta efterbehandlas de året efter planteringen. Tillstånden för att använda kemiska växtskyddsmedel ändras med tiden. Kemiska växtskyddsmedel kan vara mycket giftiga för bl.a. fisk. All hantering av växtskyddsmedel måste därför ske så att läckage till ytvatten helt undviks. Foto: Margareta Persson