Terrassering

Beroende på vilken typ av väg som ska byggas gäller olika regler för konstruktionen.

Terrassens bredd beror på överbyggnadens tjocklek och vägklassens typsektion.

Terrassen ska ha en tjocklek av 50 cm packat mått, med vissa variationer. Översta 20 cm bör vara fri från block större än 20 cm. Undvik att överdimensionera bankfyllnad och skärning.

Sortera massorna så att det bästa materialet hamnar överst. Ris och humustäcke från dikessidan placeras i botten på terrassen.

Vegetationstäcket och stubbarna tas bort, eller vänds på om det är närmare den färdiga vägytan än 50 cm.

På fast mark där man inte kan förvänta sig bärighets eller vattenproblem annat än vid snösmältning eller kraftigt regn görs en terrass med minsta möjliga ingrepp.

På plan mark med tjälfarlig jord gäller att försöka behålla så mycket som möjligt av det isolerande humusskiktet samt att lågkapa och vända stubbarna.

Större stenar och stubbar inom 2 meter från vägbanan ska hållas låga. De ska vara högst 10 cm över markytan och minst 20 cm under vägytan.

Dy, torv och liknande får ej placeras i terrassen. Finns mineraljord på ett djup av max 1.0 m under markytan grävs denna upp och torv och dy läggs tillbaka. Är torvdjupet mer än 1 m fylls avsnittet med massor från sidotag. På kortare avsnitt grävs materialet bort på hela vägbredden och fylls, alternativt kan fiberduk eller geotextil användas.

Anpassa vägdikenas utformning till behoven att skydda vägkroppen mot vatten. Undvik eller begränsa så långt som möjligt att påverka vattnets naturliga rörelse och spridning i och på marken.

Vägtrumma i naturliga vattendrag får inte utgöra vandringshinder för vattenlevande djur. Lägg helst trumman något under den naturliga bäckbotten. I de lite större vattendragen bör brokonstruktion eller valvbåge övervägas. Detta är alltid att föredra ut miljösynpunkt. Begränsa eller undvik avlopp från vägtrummor, framför allt intill känsliga våtmarker.

Eventuella sidotag städas och jämnas ut.

Avtäckning, stubbar och block som inte används placeras i bakslänt eller grävs ner under dikesbotten eller i släntfot på banksidan av vägkroppen.