Tillväxt och miljö ska samsas

Den svenska skogspolitiken bygger på att virkesproduktionen och miljön har samma värde. Det är ibland en delikat uppgift att balansera de olika intressena.

Insekter, lavar och mossor som trivdes i den gamla skogen kan få det tufft när det gamla beståndet avverkas. Därför gäller det att spara miljöer och substrat så att de kan överleva och spridas på nytt i den nya skogen. Tricken är att spara nyckelbiotoper, lämna skyddszoner och spara gamla träd och högstubbar vid avverkningen. I den uppvuxna skogen är död ved enormt viktigt. Läs mer om naturhänsyn.

Vatten i skogen är viktigt och känsligt. Därför måste skogsbruket se till att inte vattendrag körs sönder, att det lämnas skyddszoner runt bäckar och sjöar, och att inte markskador gör att slam och näring rinner ut i vattnen. I Kunskap Direkt finns en särskild modul som behandlar hänsyn till skogens vatten.

Skogen är full med kulturspår. Skogens kulturarv får inte förstöras av skogsbruket. Med en varsam skötsel kan du till och med förstärka kulturmiljövärdena.

Skogsvårdslagens hänsynsparagraf ger en del riktlinjer för hänsyn till natur- och kulturmiljön. Kulturminneslagen är en tvingande lag som anger att det är straffbart att förstöra fasta fornlämningar.

En stor del av den svenska skogsmarken är ansluten till någon av de frivilliga certifieringssystemen. FSC och PEFC är de vanligaste. En skogsägare som vill leva upp till systemen måste följa riktlinjerna.