Anpassa skogsskötseln efter ståndorten
Sverige är ett stort land - skötselråden från en tallhed i Harads kan inte översättas till en bördig granskog i Älmhult. Men din egen skog kan också variera - från fuktiga svackor till torra hällar, och från bördiga brunjordar till tunna lavmarker. Den kan också variera stort inom ett bestånd.
En ståndort är en växtplats för skog där klimat, mark och andra växter är något så när likartade. En ståndort kan vara ett helt bestånd, men ofta kan ett bestånd bestå av flera ståndorter. En del kan vara fuktig, och en annan del frisk.
Ståndorten sätter gränser för vilka trädslag som passar var och vilken metod som ska användas vid föryngringen. Några av de viktigaste faktorerna är:
Jordarten
Grov sandjord är torrare och innehåller ofta mindre näring. En finkornig jord med mo- och mjäla kan hålla fukt och näring, men plantorna riskerar uppfrysning. På ler- och torvjordar kan träden få problem med syre, särskilt om det är fuktigt. Den vanligaste jordarten i Sverige är sandig-moig morän - det är en bra jord som ofta håller både värme, fukt och näring i en lagom blandning. |
 |
Fuktigheten
De flesta marker i Sverige är friska marker. Blåbärsgranskogen växer ofta här. Torra marker passar bättre för självföryngring. Fuktiga marker ställer högre krav vid föryngringen. På våta marker bedriver man sällan något skogsbruk. |
 |
Näringen
Markens bördighet är ett mått på hur bra träden växer. Näringstillgången är en faktor, men fuktighet och syretillgång är också viktiga. Markens bördighet kan ofta avläsas på markvegetationen. |
 |
Klimatet
I kärva lägen i norra Sverige riskerar plantor och träd att frysa på höst och vinter. Svackor och hedar kan ha problem med frost. Där krävs ibland särskilda åtgärder för att plantorna inte ska frysa på försommar och höst.
Temperatursumman är ett vanligt skogligt mått. Den ger en bild av vegetationsperiodens längd. |
 |
Andra djur och växter
Betesdjur, insekter och svampar kan också styra skötseln. På kraftigt rötskadad mark är gran kanske inte bästa alternativet. Om det finns mycket älg kan röjningen behöva anpassas. |
 |
Senast ändrad: 2011-09-05