Skoglig grundkurs:
Röjningens ekonomi
Röjning är en investering som ofta ger god avkastning redan vid första gallringen.
I verktyget Räkna på din röjning kan du göra ekonomiska kalkyler över dina egna bestånd eller typbestånd. Verktyget tar hänsyn till kostnaden för röjningen, beståndsutvecklingen fram till förstagallring och kostnader och intäkter vid förstagallringen. Kostnaderna och intäkterna används sen för att göra en nuvärdeskalkyl, i vilken man tar hänsyn till räntan.
Det går dels att göra en "enkel analys", dels en "beståndsanalys". I beståndsanalysen kan man variera bonitet, medelhöjd och stamantal i beståndet. Man kan också variera skötselprogrammet, kostnader, virkespriser och kalkylränta.
Kalkylerna visar ofta att bruttointäkterna vid förstagallring inte skiljer sig mycket mellan röjda och oröjda bestånd. Däremot är de röjda bestånden grövre, vilket ger en avsevärt lägre avverkningskostnad. Gallringsnettot blir därför högre, d.v.s. man får oftast ut sin röjningsvinst redan vid förstagallringen.
Man måste komma ihåg att en röjning ger långsiktigt positiva effekter som högre gagnvirkesproduktion, bättre virkeskvalitet samt bättre motståndskraft mot snö- och vindskador. Det kan därför löna sig att röja även om kalkylen inte skulle visa ett plus vid förstagallringen.
Kalkylerna är mycket känsliga för räntan. En skoglig ränta på 2-3 % är vanlig, men du kan också laborera med andra räntor, beroende på vad du har för alternativ avkastning.
Investering eller kostnad?
|
En bra röjning är en bra investering. Även om röjningen medför en kostnad idag kommer du redan i första gallringen att märka resultatet av din röjningsinvestering i form av ett bättre netto. Redan här har du fått tillbaka pengarna för röjningen! Du kan själv räkna på din röjning med verktyget Röjningsanalys (till höger).
|
Senast ändrad: 2008-04-22