Hur ska jag gallra?

Det finns mycket "fikonspråk" som beskriver gallringsformer, gallringsstyrkor och gallringstidpunkt (se länken). Till att börja med räcker det med de grundläggande principerna.

Gallringsform

Den mesta gallringen utförs som någon form av låggallring. Det betyder att klenare träd plockas ut till förmån för de grövre. Samtidigt försöker man gallra bort skadade eller sjuka träd, och grova träd med dålig kvalitet (så kallade vargar). Gallringen ger också möjlighet att reglera trädslagsblandningen. Se till att alltid lämna tillräckligt med löv.

Gallringsstyrka

I en förstagallring kan man ta ut ungefär 30-35 % av grundytan, det motsvarar ungefär lika stor andel av volymen. I senare gallringar är gallringsuttaget något lägre (25-30 %).

Stickvägar

Gallringsmaskinerna måste ta sig fram genom beståndet. Därför hugger man upp stickvägar på ungefär 20 meters avstånd, med en bredd av ungefär 4 meter. Uttaget i stickvägen är ett tvingande uttag, och det ska räknas in i det totala gallringsuttaget. Därför finns mindre träd att välja på mellan stickvägarna.

Gallringstidpunkt

Den första gallringen utförs normalt när träden är 12-15 meter höga. Därefter görs oftast 1-2 ytterligare gallringar. Den sista bör inte göras efter att träden nått 20-22 meters höjd. Senare gallringar ökar risken för stormfällning.

Rotröta

I granbestånd är rotröta ett stort problem. Gallringar under barmarkssäsongen är en risk eftersom rötsporer infekterar de färska stubbarna. Numera är det vanligt att stubbarna behandlas med ett biologiskt preparat mot rotröta i samband med gallringen.