|
 Gallringsformen anger hur uttaget ser ut i förhållande till trädens diameterfördelning.
Du är fri att välja gallringsform. Det innebär att du kan ta ut vilka träd som helst så länge uttaget inte är för stort.
Ser man på gallringsuttaget i relation till diameterfördelningen finns tre olika huvudprinciper: låggallring, likformig gallring och höggallring.
Vid låggallring gynnas de största träden genom att de mindre tas bort. De träd som står kvar får snabb diameterutveckling. Du behöver inte gallra lika ofta, och kan avverka beståndet vid en lägre ålder. Låggallring ger dock sämre gallringsintäkter än andra gallringsformer vid förstagallringen.
Låggallring är en bra och väl beprövad gallringsmetod som fungerar i all gallring. I dagens maskinella gallringar utan manuell stämpling, är det vid låggallring som man har möjlighet att öka andelen felfria träd i beståndet. Det beror på att uttaget blir hårdare i de trädklasser där felen är vanligast.
 Likformig gallring innebär att uttaget i stort sett är lika omfattande i alla kronskikt.
Likformig gallring innebär att medelstammens diameter blir större än vid traditionell låggallring. Gallringskostnaderna bör därför kunna bli lägre än vid låggallring vid förstagallringen.
Höggallring innebär främst gallring bland de största träden. Metoden kan praktiseras i väl röjda bestånd (<2000 stammar/ha). Stamrika eller oröjda bestånd måste låggallras. Höggallring är inte särskilt väl beprövad i det praktiska skogsbruket, men förekommer i vissa delar av södra Sverige. Det finns vissa fördelar, men också nackdelar med höggallring.
 Höggallringens främsta fördel är en lägre avverkningskostnad. Gallringsformen saknar praktisk betydelse för kvistdiametern. Visserligen tas grövre träd, med grövre kvistdiameter, ut vid höggallring. I förstagallringar har det dock mycket liten effekt på kvistgrovleken.
Försöksresultat visar att höggallring kan ge sämre total volymproduktion. Dessutom ökar risken för snö- och stormskador. Den ökade risken beror på att man vid höggallring tar ut de större träden, som är mer stormfasta och beständiga mot snöskador.
Med ett mer aktivt stamval kan du även höja beståndets kvalitet. Man talar då om kvalitetsinriktad gallring.
 Kvalitetsinriktad gallring innebär att man inriktar uttaget mot de kvalitetsmässigt sämre träden. När du kvalitetsgallrar gynnar du medelgrova till grova träd med goda kvalitetsegenskaper - träd med dåliga egenskaper gallras bort. Klena undertryckta träd som inte påverkar omkringstående träd negativt lämnas i större utsträckning än vid låggallring. Efter gallringen ska de träd som finns kvar vara jämnt fördelade över arealen.
Fri gallring är en form av kvalitetsgallring, men med tyngdpunkten av uttaget förlagd till de lägsta kronskikten. |