Hänsyn vid föryngringsavverkningen

Föryngringsavverkning är den mest dramatiska åtgärden under ett bestånds livstid. Det finns visserligen djur och fåglar som gynnas av att skogen öppnas upp, men för många skogslevande arter är hyggesfasen ett stålbad. Naturhänsyn vid föryngringsavverkning handlar mycket om att spara tillräckligt mycket substrat och miljöer så att arter har en chans att överleva, och att återkolonisera skogen när den sluter sig igen.

Detaljhänsyn

Spara gamla och äldre träd, det är en bristvara i skogen. Lämna också hålträd, grova lövträd och ovanliga träd och buskarter. Spara alla liggande träd. Är de äldre än ett år är det ingen risk för att granbarkborren ska förökas i dem.

Bon för rovfåglar, iden och gryt ska självklart också skyddas.

Hänsynsytor

Delar av avverkningstrakten kan behöva skyddas helt eller delvis från avverkning. Det kan vara hällmarker, men även skyddszoner mot skogliga impediment, vatten, jordbruksmark och bebyggelse.

Hänsynskrävande biotoper

Biotoper som lämnats för fri utveckling ska självklart få stå kvar opåverkade, men för att bibehålla värdet i till exempel gamla lövskogar kan du behöva gallra ut en del barrträd, särskilt granar. Nyckelbiotoper kan ibland behöva skötas. Skogsstyrelsen kan ge specifika skötselråd för ditt bestånd.