Fem skogsägare väljer röjning

Volym och barr - röjer hårt och tidigt

Utgår från ett planterat bestånd med gran eller tall. En tidig och hård röjning vid 2 meters höjd ger en hög diametertillväxt på de kvarvarande träden. Beståndet blir jämnare både i höjd och diameter. De grövre träden blir motståndskraftiga mot snöskador och insektsangrepp. Den tidiga röjningen är också billigare att utföra.

En tidig och hård röjning ger grövre årsringar och något lägre densitet. Grövre kvistar sänker sågtimmerkvaliteten jämfört med om stammarna fått trängas lite till. För gran betyder dock stammens dimensioner mer för priset än hur grova kvistarna är.

En nackdel med tidig röjning är att stubbskott av löv kan hinna växa ifatt barrplantorna. Det kräver ytterligare en röjning. I lövrika bestånd kan man i stället punktröja lövet närmast huvudplantorna. De kvarvarande lövstammarna hjälper till att hämma stubbskottens tillväxt. Ofta måste dock punktröjda bestånd röjas ytterligare en gång för att huvudstammarna inte ska hämmas.

Stäng

Värdefullt sågtimmer - träden får trängas längre

Utgår från ett naturligt föryngrat barrbestånd som har plantröjts ner till 4-5000 stammar per hektar. Ungskogsröjningen görs först vid 4-5 meters höjd. Träden har då stått och trängts länge, kvistarna är klenare och kvistrensningen har påbörjats. Rotstockens timmerkvaliteter har nu redan danats. En hårdare röjning kan därför göras utan att kvaliteten påverkas. Den senare röjningen betyder förmodligen mindre älgskador.

Nackdelarna med sen röjning är dock flera. Beståndet har börjat skikta sig och det blir svårare att hitta och välja bra huvudstammar. Träden är också gängligare och mer utsatta för snö- och stormskador. Röjningen är dyrare att utföra.

Stäng

Maxar skogsbränsle - plantröjer och gör tidig gallring

Det här är en riskbenägen skogsägare som också avstår från chansen att skapa ett framtida bestånd med kvalitetsvirke.

Utgår från en tidig, försiktig plantskogsröjning till 4000-5000 stammar. Väntar sedan till en energivedsgallring, som måste göras tidigare än en normal förstagallring. Då kan skogsbränsle tas ut. Med dagens teknik är det dyrt, men nya avverkningsmetoder och ökade energipriser kan ge lönsamhet. Metoden är inte riskfri - de stammar som står kvar efter gallringen är klena med små kronor, och löper risk för kommande skador.

Röjningen sänker normalt den totala volymproduktionen. Å andra sidan är den höga volymen i ett oröjt bestånd fördelad på många klena stammar. I de allra tätaste bestånden kan dock volymtillväxten minska genom skador och självgallring. Där kan en försiktig röjning höja produktionen.

Stäng

Snålar på röjningskostnaden - röjer tidigt eller punktröjer

Att avstå helt från röjning kan kosta mycket mer när det är dags för gallring. Merkostnaden i förstagallringen för ett oröjt bestånd med många klena stammar äter oftast upp den insparade röjningskostnaden med råge.

Kostnaderna kan dock påverkas på flera sätt. En tidig röjning är billigare än en sen. Röjning av ett 5 meter högt bestånd tar dubbelt så lång tid som ett 2 meter högt. En punktröjning i lövtäta bestånd kan vara billigare än en totalröjning (men slutröjningen blir dyrare).

I stamtäta bestånd (mer än 5000 stammar per hektar) kan schematiska röjningar i stråk eller korridorer sänka kostnaden, även om tekniken inte är riktigt i hamn ännu. Stråkröjningen kan kombineras med motormanuell röjning mellan korridorerna. Den schematiska röjningen ger mindre möjligheter till stamval.

Stäng

Orolig för älgskador - väntar till älgsäker höjd

I naturligt föryngrade tallbestånd kan man vänta med slutröjningen tills träden nått "älgsäker" höjd på 4-5 meter. Det finns dock inte så mycket vetenskapligt stöd för detta råd, även om det logiskt borde stämma. Om det finns mycket löv måste det bort tidigare. Överskuggande löv sänker annars kvaliteten på tallarna.

Nackdelen med den sena röjningen är att träden är gängligare, mer utlämnade för skador och att beståndet har börjat skikta sig och självgallras. Finns det löv i beståndet är risken stor att tallar har börjat dö.

Toppröjning är ett annat alternativ. Det innebär att röjstammarna bryts eller kapas med kedjeröjsåg en bit upp på stammen. Röjstammarna kan då fungera som foder för älgen. Det har dock inte visats vetenskapligt om metoden skulle minska betesskadorna på huvudstammarna.

Stäng