Kunskap Direkt - Asp

Asp och hybridasp


Ett drygt 10 år gammalt bestånd av hybridasp

Asp tillhör poppelsläktet. Två asparter har skoglig betydelse, vanlig asp (Populus tremula) och hybridasp (P. tremula x P. tremuloides).

Den vanliga aspen har en medeltillväxt på 8-9 m3sk per ha och år på bra mark. Hybridaspen, som är en korsning (arthybrid) mellan europeisk och amerikansk asp, växer däremot med över 20 m3sk per ha och år. Hybridasp började framställas under 1940-talet, framför allt för att ge virke till tändsticksindustrin.

Efter björken är aspen vårt vanligaste lövträd. Aspen svarar för 1,4 % av landets totala virkesförråd.

Asp är liksom björk ett pionjärträd. Den kan växa på flertalet ståndorter, men producerar bäst på finjordsrika moränmarker med god vattentillgång.

På sämre marker blir aspen ofta rötangripen. Den växer oftast i grupper eller mindre bestånd.

Många aspbestånd består av en enda klon - de har alltså skapats genom rotskott från ett enda ursprungsträd. Medeltillväxten hos asp kulminerar efter 40 års ålder, medan tillväxttoppen sker upp till 20 år tidigare för hybridasp. Asp förekommer ofta som inslag i blandskog med tall, gran och björk. Aspen är mycket frosthärdig. Det finns ingen påtaglig skillnad mellan asp och hybridasp förutom att hybridaspens virkesproduktion på bra mark är väsentligt högre. Asp skiktar sig och självgallras lätt. Den är inte särskilt känslig för snötryck. Aspen har ett stort naturvårdsvärde som värdväxt för många arter.

Läs vidare om asp eller hybridasp, föryngring, virke och skador på de följande sidorna (se högermenyn).

Senast ändrad: 2011-10-18

Ordlista

Hybridasp
: En korsning mellan en europeisk och en nordamerikansk aspart (Populus tremula x tremuloides). Hybridaspen är en ljuskrävande och snabbvuxen art.

Skogsencyklopedin

hybridasp
: (Populus tremula x tremuloides) ett ljuskrävande och snabbvuxet trädslag som är en korsning mellan europeisk asp (P. tremula) och nordamerikansk asp (P. tremuloides). Ekologiskt antas hybriden ha ungefär samma roll som vanlig asp (P. tremula). Hybridaspen är motståndskraftigare mot vissa svampangrepp.
Ståndort: Inlandet från Skåne upp till Medelpad, utom västkusten. Ett alternativ till gran på god mark med lucker jord, inte på styv lera. För god tillväxt fordras bördig mark, gärna ståndortsindex G30 eller bättre. Hybridaspen är känslig för frost och storm.
Skador: Hybridaspens sjukdomar är desamma som aspens, dvs. den drabbas ofta av rotröta eller stamröta (angrepp av större aspvedbock och trädödare förvärrar rötangreppen) och plantor och rotskott angrips ibland svårt av aspskorv (tvin- och vissnesjuka). Viltbetning och svampangrepp. Hybridasp är viltbegärlig varför hägn rekommenderas vid plantering.
Föryngring: Plantering av första generationen på en mark föregås lämpligast av markberedning och utförs tidigt på våren. Höstplantering kan göras med invintrat material. Planteringsförbandet är i allmänhet c:a 1100 plantor/ha då plantorna är dyra, men hybridasp kan också planteras glest i förband om 6–7 meter med syfte att efter en mycket tidig avverkning åstadkomma en efterkommande rotskottsföryngring. Andra generationen hybridasp åstadkoms lätt med rotskott.
Gallring: I planterade aspbestånd rekommenderas 1–2 gallringar, men det går också att odla gallringsfritt med förkortad omloppstid.
Slutavverkning: Omloppstiden brukar vara kort, c:a 25 år.
Produktion: 20–25 m3sk/ha och år (c:a 25 år). För närvarande är den planterade arealen med hybridasp i ungefär 1 500 ha. Medeltillväxten för hybridasp kulminerar tidigt (vid c:a 20–25 års ålder ) vilket pekar mot tidiga avverkningar.
Virke: Veden är rakfibrig och lättbearbetad med förhållandevis god hållfasthet men har låg beständighet. I viss utsträckning används virket för byggnation och snickeri. Dess fiberegenskaper är mycket goda för papperstillverkning och är lätt att bleka utan klor. Det går också bra med stamkvistning av hybridasp om hög kvalitet eftersträvas. Övervallningstiden är endast c:a 3 år. Jfr asp.
Ändrad: 2011-10-18