Markberedning och plantering i kulturmiljöer

Markberett fångstgropssystem. Foto: AnnKristin Unander, Skogsstyrelsen.

Kontrollera att snitslar eller andra markeringar finns kvar och att maskinföraren har tillgång till traktdirektiv med informationen om områdets kulturmiljöer. Markberedning är inte tillåten inom fornlämning eller fornlämningsområde utan tillstånd från länsstyrelsen. Körning i mörker medför stora risker för skador och bör därför inte förekomma.

Oftast får inte markägaren något tillstånd för maskinell markberedning eftersom länsstyrelsen bedömer att det skulle innebära alltför stor risk för skador. Men i vissa fall kan skonsamma markberedningsmetoder uppfylla länsstyrelsens villkor.

För övriga kulturhistoriska lämningar finns ingen tillståndsprövning. Om markberedning ska utföras inom dessa områden finns mer eller mindre skonsam teknik att använda. Hur skonsam en maskin är beror på hur djupt ner markberedningen går, hur stor yta den påverkar, marktryck och maskinens manövrerbarhet. Maskiner med markberedningsaggregatet monterat i kranspetsen är att föredra, eftersom föraren då iakttar aggregatet och lättare kan upptäcka eventuella lämningar som inte markerats. Lämningar som inte syns ovan mark löper tyvärr ändå stor risk att skadas. Resultatet påverkas också av förarnas kunskap och skicklighet, tillgängligt kartunderlag och hur väl förberedelsearbetet gjorts.

Manuell markberedning med flåhacka eller röjsåg med markberedningstillsats tillåts oftast nära en fornlämning. Dessa metoder innebär givetvis ingen risk för körskador och den som markbereder kan göra det skonsamt.

Bränning som markberedningsmetod i kulturmiljöer kräver tillstånd av länsstyrelsen och har inte prövats i någon större omfattning.