Röjning

Ett oröjt, tätt bestånd har många men klena stammar. Träd som står och trängs med varandra får mindre trädkronor, växer sämre och löper större risk att dö av självgallring och snöbrott. Skador från piskande grannträd försämrar också kvaliteten på stammarna.

Med röjningen skapas utrymme för de framtida huvudstammarna att växa på bredden, bli stormfasta och få bättre kvalitet. Ibland påstås att röjningen ökar tillväxten. Det är inte sant, ett oröjt bestånd har högst produktion av biomassa. Däremot ökar tillväxten av värdefullt gagnvirke efter röjning, genom att tillväxten samlas på de stammar som ger ett värde vid gallringar och slutavverkningar.

Vid röjningen kan man styra vilka trädslag som ska bilda den nya skogen. Genom att röja bort träd med dålig kvalitet ökar man också den genomsnittliga kvaliteten på stammarna.

Röjningen görs ofta vid 2-4 meters höjd. Ibland räcker det med en röjning, men om det är tätt eller mycket lövuppslag i beståndet kan två röjningar behövas. Vid sena röjningar kan man också ta ut brännved.

Röjningen kan ofta betala sig redan vid förstagallringen genom att avverkningen blir betydligt billigare när träden är grövre. Du kan själv räkna på din röjning med verktyget Röjningsanalys.

Jämförelse fram till förstagallring mellan ett röjt och ett oröjt bestånd i en tallföryngring på T24 i Svealand. Röjningen görs vid 15 år och första gallringen vid 40 år.

Alla värden i kronor och kubikmeter är per hektar.

	Röjt	Oröjt
Kostnad för röjningen, kr	2 369
Volym vid 1:a gallring, m³sk	38	42
Intäkt vid 1:a gallring, kr	9 137	9 780
Avverkningskostnad 1:a gallring, kr	7 477	14 199
Gallringsnetto, kr	1 660	-4 419
Nuvärde av röjningen, kr	910