Lärk

Kottar från europeisk lärk, foto: Mats Hannerz

Lärk är ett ljust, trevligt och stormfast komplement till gran. I södra Sverige, upp till Mälardalen, är hybridlärk förstahandsval. Det är en korsning mellan europeisk och japansk lärk. Längre norrut rekommenderas sibirisk lärk.

Lärken passar både för de bästa markerna och för "mellanmarker". Sätt inte lärk på frostlänta lokaler och marker som är starkt infekterade av rotröta. Markbered och behandla mot snytbagge som vanligt.

Små planteringar, mindre än cirka två hekta, bör hägnas för att minska risken för viltskador. Lärk kan nå brösthöjd på 3-4 år och klarar sig därför ofta utan lövröjning. Lärk älskar ljus. Första gallringen bör göras vid cirka 15 års ålder och sedan gallras skogen vart femte till tionde år för att få en snabb diametertillväxt.

För att minska risken för rotröta efter gallring bör stubbarna behandlas.

Timmerpriset är som för tall, förutsatt att kvaliteten är tillräcklig. Kärnveden är ungefär lika beständig som kärnved av vanlig tall för träkonstruktioner som har markkontakt. Lärken har dock betydligt större andel kärnved.

Som massaved är däremot virket mindre efterfrågat, bland annat för att det ger ett lägre utbyte. Men idag kan klenvirket säljas som energived - en klassisk nackdel för lärken är alltså borta idag.

Plantering med hybridlärk jämfört med gran på en G34 i södra Sverige.

Det är svårt att göra rättvisa kalkyler för hybridlärk. Får vi alltför snabb tillväxt kan det bli svårt att sälja sågtimmer till höga priser, och det är inte säkert att det finns avsättning för massaveden. I så fall blir det energived, med ett lägre pris. En annan svårighet är hur vi ska hantera de olika omloppstiderna. Det tar ju dubbelt så lång tid för granen att bli avverkningsmogen! Markvärdet är bättre än nuvärdet som jämförelse, men ska vi räkna med ny hybridlärk eller att vi återgår till gran när hybridlärken avverkats?

Här är två kalkyler för hybridlärk, en optimistisk och en pessimistisk. Produktionssiffrorna är hämtade från Marie Larsson-Sterns avhandling om lärk, men kostnader och intäkter är nyräknade.

Optimisten - lärkvirket blir bra och går att sälja

Lärktimret betalas med 600 kr/m³to och massaveden med 300 kr/m³fub. Markvärdet bygger på att ny lärk planteras efter att den gamla avverkas.

Pessimisten - lärkvirket får dålig kvalitet

Lärktimret betalas som sämsta talltimmer med 417 kr/m³to och "massaveden" betalas med 230 kr/m³fub (hälften blir energived). När lärken avvecklas planteras gran - pessimisten tröttnade på trädslaget.

	Hybridlärk, optimist	Hybridlärk, pessimist	Gran
Kostnad för föryngring och röjning	-21 000	-21 000	-17 500
Nettointäkter, avverkning	109 100	69 100	160 100
Markvärde, 2,5 % ränta	56 700	24 300	28 000
Omloppstid, år	33	33	59
Tillväxt m³sk per år	13,7	13,7	11,9

Senast ändrad: 2010-04-20

Vad är VERKTYG?

Ladda ner

Ordlista

Diskontering

: Beräkning av värdet av en framtida intäkt eller kostnad om den räknas tillbaka med en räntefaktor till dagsläget. Exempel: 100 kronor som faller ut om 5 år är värda 88 kronor idag om de räknas tillbaks med 2,5 % ränta.

Markvärde

: Det teoretiska ekonomiska värdet av en kal skogsmark. Markvärdet är nuvärdet av alla framtida kostnader och intäkter vid skogsproduktion för ett oändligt antal omloppstider.

Nuvärde

: Det värde som en framtida intäkt eller kostnad har idag. Nuvärdet erhålls genom diskontering (med en ränta) av det framtida beloppet. Ofta räknar man ut nuvärdet av en skoglig investering, till exempel plantering, som summan av alla diskonterade framtida intäkter minus alla kostnader fram till nästa slutavverkning.

Skogsencyklopedin

diskontering

: beräkning av värdet hos en intäkt eller kostnad om den tänks infalla vid en tidigare tidpunkt än den faktiska. Diskontering kan sägas vara räkning bakåt i tiden. För beräkningen används diskonteringsfaktorn som beror på den ränta som används. Diskontering görs för att ta reda på nuvärdet av en framtida kostnad eller intäkt. Motsats: prolongering.

markvärde

: (1) skogsekonomisk term för (det teoretiska) kapitalvärdet för skogsbruk av en mark omedelbart efter beståndsavveckling, dvs. mark utan träd eller föryngring och som är kal. Det används (jämte markräntan) för att bedöma en investering i (en fiktivt) naken skogsmark betraktad som en produktionsresurs. I praktiken blir detta detsamma som kaptialvärdet, dvs. nuvärdet av samtliga intäkter och kostnader som kan förknippas med skogsproduktionen i all framtid. Markvärdet är alltså inte det pris man maximalt kan få vid försäljning av skogsmark. Det är sällan särskilt högt, utan varierar normalt mellan -3000 kr och +3000 kr vid kalkylräntor på 2,5–4,0 %. Om fröträd kvarlämnas efter beståndsavvecklingen justeras markvärdet med fröträdens rotvärde vid avverkningen diskonterat till tidpunkten för beståndsavveckling. Markvärdet används ofta vid s.k. omloppstidsberäkningar och vid jämförelser mellan olika skogsproduktionsprogram (t.ex. självföryngring kontra plantering eller en gallring kontra flera gallringar). Beräkning av högsta markvärde är en väg att teoretiskt söka det skötselprogram som ger högsta möjliga kapitalvärde. Detta värde utgörs av alla framtida utgifter och inkomster diskonterade till nutid. Detta kallas också den klassiska markränteläran. Vid beräkning av högsta markvärde ingår att fastställa optimal omloppstid. Oreducerat markvärde är markvärdet beräknat utan hänsyn till skogsbruksomkostnader. Oreducerat markvärde för skogsbruk bör inte benämnas väntemarkvärde. Jfr slutavverkningskalkyl, markräntelära, kapitalvärde, Faustmanns formel, drivningsnetto, skogsbruksomkostnadernas kapitalvärde, skogskapitalvärde.
- (2) inom fastighetstaxeringen term för värdet på den mark som ingår i fastighet med småhus, hyreshus eller industri.

nuvärde

: det värde en framtida intäkt eller kostnad har i dag. Nuvärdet erhålls genom diskontering av det framtida beloppet. Resonemanget förstås enklast mot bakgrund av att en intäkt som erhålls i dag kan sättas in på bank och förräntas, medan motsvarande ränta uteblir om samma intäkt tas ut i framtiden. Den framtida intäkten blir därför mindre värd, eftersom diskonteringen bestraffar nuvärdet. På motsvarande vis är en utgift mindre kostsam om den betalas i framtiden, och inte nu. Pengarna som ska täcka utgiften kan förräntas på bank, tills det är dags att betala utgiften. Se även kalkylränta.

Ändrad: 2010-04-20