En bra barndom lägger grunden till ett bra liv. Så är det också för skogen. Det är vid föryngringen som skogsägaren har störst chans att påverka den framtida skogens värde. En föryngring som snabbt börjar växa och ger en sluten ungskog betyder dels en tidsvinst, dels ett tätare och mer jämnt bestockat bestånd, jämfört med misslyckade föryngringar.
Ibland kan man höra påståenden om föryngring som är delvis felaktiga:
- Det kommer alltid upp skog även om vi inte gör något!
Ja, skogen tar över efter hand. Men om vi inte planterar eller sår kommer mindre än en femtedel av alla föryngringar att bli godkända enligt skogsvårdslagen. Och de som blir godkända kan vara luckiga och ha en icke önskvärd trädslagsblandning med en lägre virkesproduktion.
- Självföryngring är bäst eftersom det är mest naturligt!
Självföryngring av tall är en bra metod på rätt marker, och med rätt åtgärder. Men risken för misslyckande är mycket större än vid plantering. Andelen godkända föryngringar enligt skogsvårdslagen är 88 % för planteringar men bara 74 % för naturliga föryngringar. Med självföryngring går du också miste om den förädlingsvinst du kan få med förädlade plantor.
- Markberedningen kostar pengar, jag planterar direkt i mossan!
Ja, ibland går det lätt att plantera i mossan. Men plantorna dör och växer dåligt. Markberedning är nödvändigt på nästan all skogsmark i Sverige om plantorna ska få en god start. Läs mer om effekten av markberedning med länken till höger.
- Snytbaggen äter ändå upp alla plantor!
Ja, om du planterar i Götaland utan markberedning och snytbaggeskydd kommer 80 % av alla plantor att dö. Men med markberedning, effektiv snytbaggebehandling och hyggesvila kan snytbaggen bemästras.
- Ortens träd måste vara bäst anpassade för min skog!
Nej, ortens proveniens (ursprung) är sällan den bästa, sett till virkesproduktionen. Med rätt proveniens, helst med förädlat material från fröplantager, kan tillväxten öka 10-25 %, samtidigt som skaderisken minskar.
- Men tätare föryngringar måste vara sämre för naturvården!
Ja, det är sant att en tät skog ger mindre utrymme för ljusberoende arter på marken, och snabbväxande skog med kortare omloppstid ger mindre gammelskog i landskapet. Men bättre föryngringar ger högre lönsamhet och större ekonomiskt utrymme för att spara skog för naturvården. Och i en föryngring har vi alltid sparat några gamla träd och tagit den vardagshänsyn som ger en artblandning även i ett produktionsbestånd.
- Föryngringen är en kostnad som jag aldrig får se vinsten av!
Ja, det tar tid innan ett föryngrat bestånd är slutavverkningsmoget. Men en lyckad föryngring kan innebära att gallringen kan göras tidigare och med större vinst. Där kan du skörda frukterna själv. Och en misslyckad föryngring kostar ännu mer pengar - om du måste göra om den.