Stamkvistning
För dig som vill satsa på kvalitetsskötsel och är beredd att göra lite extra arbete i din skog kan stamkvistning vara intressant. Stamkvistningen kan påbörjas redan i röjningsskogen.
Fördelen med stamkvistning är ett garanterat resultat, förutsatt att åtgärden utförs på ett riktigt sätt och vid rätt tillfälle. Felaktigt utförd kan kvistningen leda till rötangrepp och virkesförsämring.
Stamkvistning påskyndar kvistrensningen.
Dokumentation
Stamkvistning är en investering för framtiden och bör dokumenteras och intygas. Skogsstyrelsen upprättar dessa intyg mot en mindre avgift.
De stamkvistade träden bör märkas eftersom risken annars är stor att de avverkas av misstag.
Kvistrensning är en naturlig process där träden gör sig av med de grenar som inte bidrar till tillväxten. När kvisten dör ruttnar den och kapslas med tiden in i stamveden. Detta kallas också att kvisten övervallas. På så sätt kan kvistfri ved bildas.
Du bör i första hand stamkvista unga talldominerade bestånd med:
- medelgod eller god bonitet
- gott avsättningsläge
- liten dimensions- och höjdspridning
- någorlunda god kvalitet
- unga bestånd (beståndsmedeldiametern bör inte överstiga 10 cm i bösthöjd).
Stamkvista bara de träd som ska vara kvar till slutavverkning, d v s 500-700 stammar/ha.
Träd med raka, friska stammar som inte är undertryckta.
Träd med fin kvist, helst inte grendiametrar över 20 mm, och rät grenvinkel.
Träd som inte är utsatta för vindpåverkan.
Stamkvistningen bör utföras under vegetationsperioden då kåda kan tränga ut och skydda sårytan mot barrträdskräfta (en svampsjukdom som skadar trädet genom att döda de levande cellerna i veden) och andra svampangrepp.
Om såret växer och omsluter hela stammen kommer trädet att dö. Svampsporer förekommer rikligast under hösten, varför stamkvistning bör undvikas då. Under savningsperioden april-juni kan barkfläkning leda till skador på trädet.
| april maj |
juni juli augusti |
september oktober |
Savningstid
|
Lämplig tid för stamkvistning |
Mycket svampsporer |
Lämna så kort grenstump som möjligt utan att skada grenkudden. Då övervallas kvisten fortare.
För att undvika spjälkning och barkfläkning bör grova grenar kapas i två omgångar.
Högst 30 % av den gröna kronans längd kan tas bort utan risk för tillväxtförluster.
Stamkvista ca 4 meter upp på stammen, med tanke på den framtida stockens längd.
Kvista inte högre än 4-4,5 meter då risken för skador på stammen och tidsåtgången ökar markant.
För bästa resultatet bör stamkvistningen inledas tidigt och göras i två omgångar.
Första gången då träden är 5-6 meter eller 7-9 cm i brösthöjdsdiameter. Trädet kvistas upp till ca 3 meters höjd.
Andra gången då träden är 9-10 meter eller 11-13 cm i brösthöjdsdiameter. Trädet kvistas till 4-4,5 meters höjd.
Stamkvistningen kan även utföras i ett steg. Detta görs då trädet är ca 8 meter och stammen kvistas då till ca 4 meters höjd.
Vid stamkvistning bör du använda en kvistsåg med ställbar skaftlängd. På lägre höjder kan bågsåg vara lämpligt. Om kvistarna är klena kan olika huggande redskap användas upp till 2 meters höjd.
Vid stamkvistning bör du vara utrustad med:
- lätt hjälm med hakband, dok och ögonskydd
- lediga kläder, grova, halkfria skor och handskar
- första förband
Senast ändrad:
2011-03-17