Vind- och snöskador i gallringsskogen

Risken för snö- och vindskador beror på beståndets ålder, gallringsstyrka, läge i landet och utseende i övrigt.

Några hållpunkter:

• Granbestånd är känsligare än tallbestånd
• Nygallrade bestånd är extra känsliga
• Stormfällningsrisken ökar med trädhöjden - gallring bör inte utföras när granen nått över 20 meter
• Risken för snöskador är högre om träden är klena med små kronor. En tät skog som inte röjts från början löper störst risk för snöskador
• Träd som stått mer fritt blir stabilare och mer tåliga mot vind och snö. En väl utförd röjning lägger grunden till stormfasta träd
• Tidigare slutavverkning minskar risken för stormfällning.

Ibland anges att trädslagsrena eller likåldriga bestånd skulle vara mera stormkänsliga än bestånd med blandade trädslag eller olika åldrar. Erfarenheterna är dock motstridiga.

Yngre bestånd är mer utsatta för snöskador, medan risken för vindskador ökar med stigande beståndsålder. Även om skadorna inte är livshotande för alla träd påverkas produktionen. Vid den stora stormen 2005 fälldes 75 miljoner m³sk, men även vid ett normalår skadas 4 miljoner m³sk av vind och snö. Det medför stora ekonomiska förluster för skogsägarna på grund av:

• att spridda vindfällen blir kvar i skogen
• höga kostnader för att ta tillvara virket
• framtida tillväxtförluster
• att den långsiktiga planeringen rubbas