Hänsyn till skogens vatten

Skogens sjöar och vatten får inte skadas vid gallringen. Trots att slutavverkningen är en mer hårdför åtgärd innebär gallringarna en stor risk då de utförs flera gånger under en omloppstid.

Här har ett antal markskonare lagts ut över en bäck för att minska markskadorna vid passagen. Det behövs ofta flera markskonare för en överfart dels över själva vattendraget, dels vid på- och avfarten. Foto: Eva Ring

I Kunskap Direkt finns ett särskilt avsnitt som behandlar skogsbruk och vatten. Därifrån hämtas följande råd för gallring och röjning. I avsnittet finns också mer tips om hur man undviker skador vid terrängtransport och avverkning. Mycket handlar om planering.

Vilka är problemen vid gallring?

• Vid gallring nära vattendrag och sjöar finns det risk för körskador som kan öka slamtransporten till ytvattnen.
• Om man röjer eller gallrar bort för mycket lövträd i skyddszonen försämrar man skyddszonens effekt eftersom löv har högre kvalitet som föda för vattenlevande organismer än barr. Detta bör man tänka på även vid underröjning inför en avverkning.
• Röjning och gallring i sig påverkar troligen näringsutlakningen marginellt och är sannolikt inget problem, men kunskapsunderlaget är magert.

Åtgärder vid gallring

• Planera körningarna för att undvika markskador nära ytvatten.
• Gynna lövträd i den strandnära zonen för att på sikt skapa mer funktionella skyddszoner med träd. Vid röjning och gallring har man stora möjligheter att påverka trädslagssammansättningen i skyddszonen som ska lämnas vid slutavverkningen.