Stamval

Spara huvudstammar och bistammar

Välj ut de stammar som ska stå kvar till slutavverkningen, så kallade huvudstammar. Mellanrummen fylls ut med bistammar som gallras ut senare allteftersom beståndet växer. Huvudstammarna väljs i första hand bland de medelgrova och grova träden som har bra kvalitetsegenskaper. Stamvalet handlar också om att välja trädslag i blandbestånd. Lämna gran på godare marker och tall på svagare. Se till att det finns 5-20 % löv - gärna i minibestånd så kan varje trädslag utvecklas efter sin förmåga. Löv lämnas med fördel i svackor och fuktigare partier.

Svårt att välja i praktiken

Förr valdes gallringsträden ut av en utsyningsman som stämplade träden. Idag görs urvalet direkt från maskinhytten, ett beslut som måste fattas på några sekunder, ibland i mörker och med snö på träden. Det är lätt att missa skador och fel som sitter på baksidan av träden eller högt upp. Förmodligen är det bara träd närmast stickvägen, och som har tydliga fel, som upptäcks av föraren.

I praktiken har maskinföraren inte heller så många träd att välja bland. Uttaget i stickvägen är ett tvingande uttag. Med 4 meters stickvägsbredd och 20 meter mellan stickvägarna tas 15 % av grundytan ut i stickvägen. I en gallring med 35 % gallringsstyrka återstår då bara 20 % av grundytan att ta ut mellan stickvägarna, ett så kallat selektivt urval.

De klena har oftast sämst kvalitet

Visst kan det finnas kvalitetsträd både bland de klenare och de grövre träden, men i genomsnitt är de klenare träden undertryckta och har större andel skador. I förstagallringsskogen har ofta hälften av träden någon form av fel som sänker kvaliteten.

Bilden visar ett exempel på fördelning av träd med synliga kvalitetsnedsättande fel i olika diameterklasser. Skogforsks tallförsök i Nyfors och Ludvika.